Just hemkommen från en fruktansvärt otäck utställning på Arbetets museum om Förintelsen.
Alla de fruktansvärda bilderna har man ju sett många gånger förut.

Men det som också belystes här visste i alla fall jag bara lite om.

Att Sverige var aktivt för att få den röda bokstaven J för jude stämplad i judars pass så att vi på det sättet skulle kunna avvisa dem i tullen.

Jag mådde illa.

För att inte tala om de vetenskapliga experiment som utfördes på Vibyholm utanför Lund på förståndshandikappade barn och ungdomar.

Läs mera här: http://segate.sunet.se/cgi-bin/wa?A2=ind0001&L=handikapp&P=2458

Och inte minst - tvångssteriliseringarna.

 Vilken historia vi har.

Så mycket övergrepp från myndigheter.

Läs mera här: http://www.nkmr.org/artikel_fortsattningen_pa_tvangssteriliseringarna_av_siv_westerberg.htm

Gud är min Far
som givit mig
Jorden som mor

odödligt
är mitt liv

kärleken min lag
friden min tillflykt

motståndet
är min lärare

min nästa
min syster
min broder

det nuvarande
är min
verklighet

evigheten
mitt löfte

Klockan är mycket och även om det är söndag imorgon är det nog dags att krypa till kojs.

En skön kväll på tu man hand med mannen i mitt liv med prat om det ena och det andra.

Önskar er alla det bästa! Guds beskydd i natt!

Har just tittat på "Stjärnorna på slottet och faschinerats över att Peter Stormare är en så otroligt "vanlig" person.

i övrigt har den serien lämnat mig ganska oberörd.
Men nu var jag trött och lite ledsen och blev bara sittande där.

Lite ledsen och orolig eftersom jag har upptäckt att de symptom jag länge haft på ena ögat troligen beror på glaskroppslavlossning som kan ge näthinneavlossning.

Symptomen kallas "flugseende" vilket är en mycket träffande beskrivning.

Dessutom "skaver det liksom i ögat.

Så nu blir det till att kontakta ögonläkare.

Det svåra är dels oron men också att det inte finns någon avbytare på mitt jobb.

Ja här får jag visst lägga oro för både det ena och det andra i en Starkares händer.

Jag fryser
säger Herren
jag har inga kläder
jag blir hånad
förödmjukad

För jag är överallt
där människor är
säger Gud
Ända sedan den dag
då jag gick mitt ibland er
och när jag dog för er på ett kors...
Men jag dödas om och om igen
ni gisslar mig -ni söndersliter mig
ni dödar mig om och om igen

Jag sprängs i luften av minor
peppras av granatskärvor
stupar i kulspruteregnet
svettas människoblod på alla slagfält
jag skriker människoskrik i nattstrider
Jag dör människodödar
i närkampens ensamhet

Men Herre...
inte har väl jag....?

Vad spelar det för roll
om du är en av de som slår
eller en av dem som ser på
Allt vad ni gör mot människorna
det gör ni mot mig.....

Det finns en dikt som jag älskar mer än många andra....texten är Dan Anderssons

Jag skall gå genom tysta skyar, 
genom hav av stjärnors ljus, 
och vandra i vita nätter 
tills jag funnit min faders hus. 
Jag skall klappa sakta på porten, 
där ingen mer går ut, 
och jag skall sjunga av glädje 
som jag aldrig sjöng förut. 

Den har blivit tonsatt av Gunde Johansson och du kan lyssna till musiken om du klickar på länken här nedanför. Du får ha lite tålamod, det tar en stund innan du hör musiken.

Jag skall gå genom tysta skyar

Jag mötte lyckan häromdan och jag blev rent förskräckt

så allvarsamma ögon och en så sliten dräkt.

Man hade sagt att lyckans bild var ljuvhet utan gräns

men hon som kom på vägen var inte vacker ens.

Hon hade tärda anletsdrag och bar en börda tung

men när hon talte till mig var rösten varm och ung.

Hon talade om mänskors nöd och tjänst hos nådens Gud

men om sitt eget öde hon sade ej ett ljud.

Och då hon delade mitt bröd som bordsgäst i mitt hus

blev plötsligt själva mörkret som fyllt av vänligt ljus.

Å, nu förstår jag lyckans väg; att ge med råge full

att brinna fort och brinna ner för Kristi kärleks skull.

Den vägen är smal, som två har att gå,
omänskligt smal, kan det tyckas ibland,
och är väl en människors väg ändå.

Ur det begravnas urtidsslam
reser sig vidunder, väckta av värmen,
och spärrar vägen där du vill fram.

Ingen flykt kan göra dig fri.
De möter på nytt vid nya vägar.
Du har inget val. Du måste förbi.

- - - - - - - - - - - -

Den vägen är brant, som två har att gå,
förnedringsväg, kan det tyckas ibland,
och är väl en segerns väg ändå.

Ensam stig går runt i en ring,
samma hägring i samma sand,
samma törst efter fjärran ting.

För två som strävar en vinning jag vet,
fastare, tyngre än enslingens drömmar:
den svåra växten till verklighet,

ja ända in i den innersta märg,
där människan växer ur splittrade tågor
och blir sig själv en rot och ett berg.

- - - - - - - - - - - -

Den vägen är lång, som två har att gå,
vilseväg, kan det tyckas ibland,
och har sina märken och mål ändå.

Har sina änglar i ljungeldsdräkt.
De rör vid stoftet med brinnande hand,
och tunga kedjor blir dimma och fläkt.

De rör vid jorden med brinnande fot
och skapar den ny i morgonglöden
och full av hälsa och tröst och bot

och full av makt över mötande öden
och innerligt ljus, som två tar emot.