Alla inlägg den 5 februari 2008

Av Kaela - 5 februari 2008 22:05


Som jag brukar göra ibland tittade jag in på Aftonbladets nätupplaga och hittade bland annat en artikel om en liten mirakelkille som vid två års ålder har besegrat cancern nio gånger.

Läs gärna här

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article1766011.ab


Det var en skön godnattverklighetssaga som jag gärna tänker på medan jag väntar in John Blund.


Nu skickar jag en ängel till er alla kära bloggvänner och önskar er en god natt!




Av Kaela - 5 februari 2008 17:14


Människor är människor i alla åldrar.

Men eftersom jag ofta arbetar med utsatta människor är det ofta människor i början av livet och människor i slutet av livet som jag möter.


Hittade en dikt i en veckotidning som jag bara måste dela med er om en sån här liten människa i början av livet:


Fingrar och tår
Av: Okänd

Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en son, han är vår!
En gåva till oss är du min lilla!

Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn,
och plötsligt känns det som om all världen försvann,
som tiden stod still, en son, han finns till!
En livets gåva är du min lilla!

Tänk blodet i mig blev blod ini dig
vandrar genom tider, ådror och märg,
släktled i mig blir släktled i dig
här är du - en av oss,
en ny länk i livets kedja.

Jag lånar dig jag, min skatt, för ett slag,
en stund så kort som vore den ett andetag,
en vindpust av tid är ditt och mitt liv
en livets gåva är du min lilla!

Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en son han är vår!
En gåva till oss är du min lilla!



Enligt Pascal  (som gjorde en kommentar den 21 maj 2009) heter dikten och författaren så här:

Leilus polska


Av: Eva Sjöstrand

Av Kaela - 5 februari 2008 12:37

 

Vad ser ni systrar, säg?

en knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick,
osäker om vanor, med frånvarande blick
som spiller ut maten och inte ger svar
när ni muttrar om henne som aldrig blir klar.

Som inte ser ut att märka vad ni gör
och ständigt tappar käppen och inte ser sig för
och viljelöst låter er göra som ni vill
med matning och tvättning och allt som hör till.

Är det så ni tänker, när ni ser mig?
Öppna ögonen systrar, titta närmare på mig.
Jag ska tala om vad jag är, som sitter här så still
som gör vad ni ber mig och äter när ni vill.

Jag är ett tioårsbarn med mor och far
som älskar mig, min syster och min bror.
En sextonårsflicka, smäcker och grann,
men drömmer att snart får möta en man.

En brud nästan tjugo- mitt hjärta slår volt
vid minnen och löften jag givit och hållt.
Vid tjugofem- ännu har jag egna små

som behöver mig hemmets trygga, lugna vrå.

En kvinna på trettio, mina barn växer fort

 och hjälper varandra i smått och stort.

Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut.

Men maken är kvar och glädjen är ej slut.

Vid femtio kommer barnbarn och fyller vår dag

åter har vi småttingar min älskade och jag.

Mörka dagar faller över mig, mig make är död. Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd.

De mina har nog med att ordna sitt,

men minnet av åren och kärleken är mitt.

Naturen är grym, när man är gammal och krokig

 får den en och verka en aning tokig.

 Nu är jag bara en gammal kvinna

 som sett krafterna tyna och charmen försvinna.

Men inuti denna gamla kropp bor ännu en ung flicka!

Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta.

Jag minns min glädje, jag minns min smärta

  och jag älskar och lever om livet på nytt

och tänker på åren, de alltför få som har flytt

och accepterar kalla fakta att inget kan bestå.

 Om ni öppnar ögonen systrar så ser ni ej
bara en gammal gumma. Kom närmare, se mej!


Denna dikt hittades i en skotsk kvinnas kvarlåtenskap.

Personalen hade bedömt henne som att hon inte alls var med i det som skedde.

Satt bara och tittade ut genom fönstret.

Hon är död och borta nu.

Men jag möter såna här härliga gamla kvinnor(och män också ibland) varje dag.

Som behöver en vän!!!

Tänk om jag kunde rita vänner

Av Kaela - 5 februari 2008 11:03


Vad roligt att kaffet smakade Erika och Trollpackan.

Hoppas dagen är bra för er.

 Här på jobbet jagar jag förtvivlat efter frivilligarbetare!

Vi har många och de är helt underbara.
Men ensamheten är så otroligt stor.

Egentligen störst bland två grupper.

Våra äldre och invandrade ensamma mammor som också behöver avlastning för att kunna andas ibland.

Läxhjälp till barnen behöver de ofta också eftersom de själva inte kan hjälpa dem pga språksvårigheter.

Så - bor du i Norrköping och vill göra en insats och få ett betydligt mera meningsfullt liv.

 Gå in vid "Mina länkar" och klicka på Kaelas jobb så får du se hur du gör för att bli frivilligarbetare hos oss!

Av Kaela - 5 februari 2008 06:28


Svart morgon ännu utanför mitt fönster...men dagen ligger i startgroparna.

Vet att min dag blir lång idag- är nog inte hemma förrän om så där en 16 timmar.

Jag går och dricker mitt morgonkaffe nu och lämnar en kopp här till dig med en hjärtinnerlig önskan om en bra dag!

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29
<<< Februari 2008 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se