Direktlänk till inlägg 24 februari 2008
Så...
Han är en robot.
En som kan allt, utom att leva
Han vandrar genom livets sal, med fokus
på dammet i hörnet
Han tror att krig är fred och att döda
är människovärde
Han förväxlar tomhet med substans
och mening med tidens ofrihet
Han talar om böcker han inte läst och liv
han bara kan ana
Han talar om livet som om det vore en
tavla eller på sin höjd ett CV
Han litar på rapport och aktuellt
Han glömmer sin barndom
Nej jag menar gömmer...
- Vad är en tanke, säger han svagt.
Han vet att tala med sig själv - men glömmer
oftast frågetecknen
Han svär åt livet, men förbannar döden
Bär skor vars spår inte vittnar om riktning
Han vill ha sex med terapeuten,
men inser inte sin sjukdom
Migrän i sina andetag och
ångest i sin penna - inte ens hjärtat är kluvet
Han planterar åska, men aldrig i sig själv
Han tycker att åren gnager i benen
men föredrar fortfarande videovåld
Så...därför låter han åren gå,
men glömmer att leva
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||||
|