Snart dags att rusa till jobbet.

Jag är så otroligt priviligerad att jag älskar mitt jobb.

Det finns inget ställe jag hellre vill vara på om dagarna än på

www.frivilligcentralen.se

trots att det ibland är så stressigt att det är svårt att komma ihåg vad jag heter.

Och lunch på bestämda tider är mer än ovanligt.

Ensamheten och isoleringen hos många människor jag möter är stor.

Men att få vara med och dra sitt strå till stacken för att ändra på det är en underbar känsla.

Igår startade vi en ny grej på jobbet.

Vi hade Öppet Hus på eftermiddagen.

Det blev knakafullt med folk och någon hade en gitarr med sig - och sjöng visor- egna och andras.
Samtalen var många och ljudnivån hög!

Att se hur en del av dessa framför allt äldre vänner, fick ljus i blicken och blev rödrosiga på kinden var helt underbart.

Även om jag kände mig som överkörd av tåget när jag gick hem.

Fick nästan sätta mig på kaffebryggaren för att det skulle hinna komma kaffe till alla som kom genom dörren.

Vi kommer att ha Öppet Hus nu under våren varje tisdagseftermiddag.

Så gör vi sen en utvärdering och ser om vi ska fortsätta till hösten.

Som tur är får jag den 15 april en "com-jobbar-tjej" till hjälp!

Det är jag jätteglad för!

Vi är ju en ideell förening som lever helt på sponsorers och människors välvilja och har inte råd med mer än en anställd.

Jag kan inte säga att lönen är särskild hög men det är vad som går- och jag får något som är så mycket mera värt- tillfredsställelse och mening!

Ha en fin dag kära bloggarvänner!

Plus i kassan vill vi väl alla ha.

Här lär man ska kunna få det

http://www.plusikassan.se/?dblce=&dbla=17094&dbls=allowed

Låt dig inte luras av det ansikte jag visar, för jag har tusen masker. Och ingen av dem är jag. Bli inte lurad, för Guds skull, bli inte lurad.

Jag ger dig ett intryck av vara säker, att självförtroende är mitt namn och kyligt lugnt mitt agerande. Och att jag inte behöver någon. Men tro mig inte. Djupt nere dväljs mitt verkliga jag i förvirring, i fruktan i ensamhet.

Därför skapar jag mig en mask att dölja mig bakom, att skydda mig från de blickar som vet. Men just en sådan blick är min räddning. Det betyder, att om den återföljs av accepterande, då åtföljs den av kärlek. Det är det enda som kan befria mig från de fängelsemurar jag byggt åt mig själv.

Jag är rädd för att djupast inne inte vara någonting och att jag inte är något alls att ha, och att du skall upptäcka det och stöta bort mig.

Så börjar paraden av maskeringar.  Ständigt småpratar jag med dig. Jag berättar allt som egentligen inte betyder något men ingenting om vad som betyder allt, vad som ropar inom mig. Var snäll och lyssna noga och försök höra vad jag säger.

Jag skulle vilja vara äkta och spontan och mig själv, men du måste hjälpa mig. Du måste räcka ut din hand.

Varje gång du är snäll, vänlig och uppmuntrande, varje gång du försöker förstå, för att du verkligen bryr dig om, då börjar mitt hjärta få vingar. Mycket spröda vingar, men vingar.

Med din känslighet och sympati och din förmåga att förstå, är det endast du som kan befria mig från min skuggvärld av osäkerhet, från övergivenhet i mitt fängelse.

Det kommer inte att bli lätt för dig. Ju närmare du kommer, desto blindare slår jag kanske tillbaka. Men jag har hört att kärleken är starkare än tjocka murar. Och där i ligger mitt hopp, mitt enda hopp.

Jag ber, försök riva dessa murar med fasta men varsamma händer. För ett barn är mycket känsligt.

Vem är jag, kanske du undrar?

Jag är någon du känner mycket väl. För jag är varje man du möter, och jag är varje kvinna du möter. Och jag är också du själv.

Ur boken "Kraft idag"

Ta med dig denna lilla duva,
den sprider inte snuva.
Utan budskapet är fred,
som den kommer med.

Fred på vår jord,
och inga massmord.
Duvan bär på kärlek,
och inte svek.

Duvan vill att vi alla,
dessa ord ska skalla.
FRED PÅ VÅR JORD,
OCH INGA FLER MORD

Knuffa inte undan något
som kommer i Din väg
Upplev det
så lär Du lättare att
känna och betrakta
det som varit
som gör ont i Din själ"

Idag är det som en grå fuktig filt därute.

Inte direkt regn, men vått och det duggar!

Kallt är det också- så greppa din varma kaffekopp och känn hur du blir varm och glad- trots vädret!