"En vän till mig öppnade lådan i sin frus byrå och tog fram ett litet
paket inslaget i rispapper: "Det här, sa han, är inget vanligt paket,
det är underkläder". Han slängde pappret och tittade på det utsökta
sidenet och spetsen.  "Hon köpte det första gången vi åkte till New York för 8
 eller 9 år sedan. Hon använde det aldrig. Hon sparade det till ett
 "speciellt tillfälle".
 "Bra ... jag tror detta är det rätta tillfället". Han gick fram till
 sängen och lade det bredvid de andra
 kläderna hon skulle ha på sig på begravningen. Hans fru hade just gått  bort.
 Han vände sig mot mig och sa: "Spara aldrig någonting till ett speciellt tillfälle,
 varje dag du lever är ett speciellt tillfälle".

 Jag tänker fortfarande på dessa ord,  de har förändrat mitt liv.
Nu läser jag mer och städar mindre.
 Jag sätter mig på terrassen och beundrar landskapet utan att tänka på ogräset i trädgården.
 Jag spenderar mer tid med min familj och vänner och mindre tid på att arbeta.
 Jag har förstått att livet måste vara en enhet av erfarenheter att njuta av, inte en överlevnadskurs.
 Jag sparar inget längre.
 Jag använder mina kristallglas varje dag.
 Jag tar på mig min nya kavaj när jag skall till supermarket, om jag har lust.
 Jag sparar inte min bästa parfym för speciella fester, jag använder den varje gång jag har lust.
 Uttrycken "en dag..." och "en av de här dagarna..." håller på att försvinna ur mitt ordförråd.
 Om det är värt att se det, lyssna på det eller göra det, vill jag se det, lyssna på det och göra det NU.
 Jag är inte säker på vad min väns fru hade gjort om hon visste att hon
inte skulle vara här imorgon som vi alla tar för givet.
 Jag tror hon hade kontaktat sina familjemedlemmar och sina närmaste vänner.
Hon hade kanske ringt några gamla vänner för att be om ursäkt och sluta fred
för något gammalt gräl eller meningskiljaktighet.
Jag tänker gärna att hon skulle ha gått ut för ata äta China-mat vilket var hennes favorit mat.
Det är dessa ogjorda småsaker som stör mig om jag visste att mina timmar var räknade.
Det stör mig att jag slutat att träffa goda vänner som jag
 "en dag" skulle ta kontakt med.
Det stör mig att jag inte skriver de brev som jag tänkte skriva "en av de här dagarna".
Det stör mig och gör mig ledsen att jag inte sagt till mina föräldrar, syskon och barn,
tillräckligt ofta, hur mycket jag älskar dem.
Nu försöker jag att inte försena, hålla tillbaka eller spara något som
skulle kunna berika våra liv med skratt eller glädje.  Och varje dag säger
jag till mig själv att idag är det en speciell dag,...
 Varje dag, varje timme, varje minut... är speciell.

 

eva

4 maj 2008 18:30

Ytterligare en tänkvärd berättelse. Just denna läste jag för flera år sedan och då slog det mig verkligen att jag inte har något löfte om en morgondag. Livet ska levas här och nu! Kram

http://carpe-diem.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...