Ameer Sachet, socialdemokratisk riksdagsman vill ha mindre av religiösa människor i skolan.

Han efterlyser regler som hindrar kyrkors närvaro.
Jag blir ganska förbluffad och inte så lite förvånad när han tar ordet indoktrinering i sin mun.

Vet han inte att föräldrarna är de som påverkar sina barn allra mest.

Ochidag är det många barn som har det jobbigt hemma- med föräldrar som inte orkar på grund av arbetslöshet och missbruk och annat.

Är det då inte bra för de barnen att få upptäcka att det kanske finns alternativ.

Det är ju just det olika kyrkor och andra religioners företrädare erbjuder barnen med sin närvaro.

Indoktrinering är något helt annat!

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=203609

Vet du Tintin Belisida - ibland känner jag mig nästan alltför positiv.

Men det beror inte på att jag inte vet att det finns nöd och sorg och smärta i världen.

Något som jag tror vi kan ändra lite på genom att vara positiva.

Hoppas jag har rätt.

Ha det gott och ta hand om dig!

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/02/22/2582232-lyssna-inte-pa-de-som-vill-ta-dina-drommar-ifran-dig/

På bilden här är det apor, men det beror på att jag inte har någon passande grodbild.

Men texten stod i en gammal sagobok från 1922 som jag hittade för flera år sedan då jag röjde i min fasters hem sedan hon lämnat oss.

Det var en gång ett gäng grodungar som ville ordna en kapplöpning. Deras mål var att nå toppen av ett högt torn.

Mycket folk hade samlats för att ta del av kapplöpningen och heja på löparna …

Kapplöpningen kunde börja!

Men ärligt talat: Ingen av åskådarna trodde riktigt på att grodorna skulle klara av att nå toppen.

Från publiken hördes yttranden som:
”Det måste ju vara jätteansträngande!!!
De kommer säkert ALDRIG fram.”
”De lyckas nog inte ta sig ända upp – tornet är alldeles för högt!”
Den ena grodungen efter den andra avbröt, men några fortsatte ändå klättringen.

Folket skrek vidare:
”Det är alldeles för svårt!!! Ingen kommer att klara det!”
Allt fler grodor gav upp…

Men en av dem fortsatte mot höjderna!

Han ville helt enkelt inte ge upp!

Till slut hade alla andra avbrutit utom en som slutligen nådde toppen!

Alla medlöpare ville förstås veta hur grodan riktigt bar sig åt för att klara strapatsen.

En av dem gick fram till grodan för att fråga honom om hur han lyckats med konststycket att komma ända fram till mål.

Då stod det klart för alla …
Segraren var DÖV!!!

Jag tror vi som människor kan lära en hel del av detta!

 Att inte lyssna på pessimistiska och negativa uttalanden,

De krossar drömmarna vi bär.

Kom ihåg!

Allt vad du vill kan du!

Och framför allt: Slå helt enkelt dövörat till om du hör någon säga att du inte kan förverkliga dina drömmar!
Du KAN!!!!

Tintin Belisida det har du helt rätt i.

Hur vacker utsidan än är så måste insidan vara tilldragande också för att det ska kännas bra i långa loppet.

På samma är det tvärtom - en människa blir vacker i våra ögon oavsett om hon inte är filmstjärnesnygg om hon har ett vackert inre.

Ha det gott och var rädd om dig!

http://kaela.bloggplatsen.se/2009/02/22/1416364-ar-du-snygg-sa-far-du-jobbet/

Ja problemet börjar bli Kristina att det finns ju ingen plats att lägga snön på längre...men vackert är det att titta på-men sååå kallt....  

Kram

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/02/21/2575058-ni-ser-att-det-finns-sno-att-skotta-hos-oss/

Ja nog finns det roligare saker än att städa Hedvig.

Och jag känner nog igen det där med periodare....

Huvudsaken är att det är rent sa min mamma - om det är lite rörigt gör inget.

Problemet är ju bara att för att få rent måste man fixa undan röran.  

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/02/21/2577975-alla-vill-ha-stadat-men-ingen-vill-stada/

Hedvig jag håller med dig!

Om det är nånstans männen behövs är det på dagis...så barn får växa upp med både kvinnor och män omkring sig,.

Och jobbar man med små barn så blir det ju liksom blöjbyten.

Ha det riktigt gott Hedvig!

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/02/21/2574172-dagispersonal-i-danderyd-far-inte-langre-jobba-ensamma/

Ja Wanda min kära dotter- den rädslan lever varje mamma med.Och jag harju till och med hunnit upptäcka att rädslan finns när man blir farmor och mormor också.

Tror också att det är bra att dagispersonalen jobbar två och två,även för deras egen skull -  men inser att det kommer att bli en del problem i schemaläggningen.

Och tråkigt är det - att misstänksamheten växer i vårt samhälle.

Kram till dig och till Alfons och Linnea.... och Niklas förstår.

http://kaela.bloggplatsen.se/2010/02/21/2574172-dagispersonal-i-danderyd-far-inte-langre-jobba-ensamma/