Alla inlägg den 6 september 2011

Av Kaela - 6 september 2011 21:29

 



Ensam!

Visst är det ett ord som lätt ger negativa vibbar....ödlighet och tystnad..tänker vi.

Me det finns ensamhet som berikar, som gör oss till hela människor som återigen orkar möta andra och verkligen vara där.


I vårt land finns människor som inte  talar med någon alls under dagar eller veckor. TV:n eller radion står på för att någon mänsklig röst skall höras. 

Den ensamheten önskar jag ingen.

Jag möter den varje dag och dess ansikte eller rösten i telefon är alltid sorgsen.

Den ensamheten ska bekämpas.


Men så finns det en ensamhet som läker - som ger vila.

Som hjälper oss att utvekla vår inre integritetoch  som tillåter både närhet och distans.

Det är den slags ensamhet som faktiskt kan leda till någonting positivt.

Som ensam tvingas man mobilisera sina förmågor, ungefär på samma sätt som att barn behöver ha tråkigt ibland för att aktivera sin fantasi.


I ensamheten kan vi få struktur på de utspridda pusselbitar dagens upplevelser ofta är.


Jag erkänner gärna att jag är fullständigt beroende av den goda ensamheten.

Ibland för en mycket kort stund - ibland en hel eller till och med ett par dagar.


Den ensamheten är ju god också därför att jag vet att jag kan bryta den när jag vill.

Men för den som inte kan det - kroppen är gammal och skröplig, de gamla vännerna på sjukhem eller borta....den ensamheten önskar jag ingen.


Av Kaela - 6 september 2011 08:52

Hörde på TV4:s morgonTV att misshandeln av barn mellan 0-12 år fördubblats....satte nästan morgonkaffet i halsen

När jag nu klickar mig fram till Dagens Nyheter ser jag en artikel där som fortsätter att skrämma mig.

Visst vet jag att föräldrar idag halvt stressar ihjäl sig för att hinna lämna på dagis ocgh komma till jobbet i tid, sköta hemmet och umgås med barnen på futtiga korta kvällsstunder.

Men jag trodde ändå att de flesta föräldrar har längre till våldet änn vad TV-inslaget och artikeln visar.


Av Kaela - 6 september 2011 08:46

  

Bilden från Elisabeth



Den som väntar sig tacksamhet blir alltid besviken.

Den som ändå ger kommer alltid att vara lycklig.

Givandets glädje är alltid större än besvikelsen över utebliven tacksamhet


En av våra frivilliga

Av Kaela - 6 september 2011 08:18


 



Under himlens mörkblå sammet

beströdd
med gnistrande diamanter

går jag i Din pelarsal

och talar förtroligt
med Dig


om allt
som jag inte förstår

och lite om det
som hänt

om dem som jag mött
idag

som bjudit mig sitta ner
en stund
och lyssna
till deras ensamhets visor

Om den slagna kvinnan
och barnen med
de tomma ögonen

om ENSAMHETEN
som skrikit
mig till mötes
och som ännu ekar
i mitt hjärta

Jag talar och talar
under mörkblå sammet

tills jag är helt tömd
och inte förstår

hur jag ska orka

att möta allt detta

imorgon igen

Då ber jag
att Du ska fylla mig
med läkande kärleks
ömma visor

tända himmelens ljus
i min blick

ge mig orden
som kan trösta
där tröst inte finns.....


Kaela

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7
8
9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< September 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se