Direktlänk till inlägg 26 januari 2012
Finns det en risk att vårt familjeliv tas ööver av paddor och mobiler och allt vad det är?
Att föräldrar hjäper barn med läxan medan de uppdaterar på Twitter eller facebook?
Tyvärr tror jag att det är så det ser ut många gånger.
Blev berörd av dessa ord i artikeln Dagens Nyheter som jag lånar hit till bloggen.
"Strax före Lindö tunnel på Lovön väster om Stockholm går tre älgar alldeles invid vägen. En liten flicka på bussen ropar högt: ”Mamma, titta! Vad är det där för djur?” Mamman talar i sin mobiltelefon och reagerar inte. ”Mamma, kolla på djuren”, ropar flickan på nytt. ”Vad är det för något?” Ingen reaktion från mamman. Ett par minuter senare avslutar hon samtalet och frågar vad dottern ville. Men då är det redan för sent"
Visst är det fasansfullt tråkigt om yttervärlden får bryta in mellan föräldrar och barn på ett sätt som gör barnen mindre viktiga.
Minns från min egen tid med småbarn när det bara fanns telefon som satt fast i en sladd (det ni ungdomar) hur barnen hittade på allt möjligt bus. Givetvis för att tvinga mamma att avbryta sitt telefonsamtal.
Nog måste barnen få vara det allra viktigaste i sina föräldrars liv.
De är ett så kort lån av livet.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | 31 | ||||||||
|