Har du fått blåbärsfläckar på ett älsklingsplagg som du inte vet hur du ska få bort.

Låt plagget ligga i filmjölk några timmar och tvätta det sedan som vanligt.

Om inte fläcken fått sitta alltför länge och torka in är den garanterat borta nu.

Vårt samhälle är väldigt kunskaps- och prestationsorienterat och så har det varit länge.

Det yrke vi har bestämmer vilken status vi kan anses inneha.

Nog måste man säga att det är att stämpla människor av fullständigt fel orsaker.

Handen på hjärtat - varför vaölde just du just det yrke du har?
Eller - hur många är det som verkligen har sitt drömyrke.

Om det vore så att vi innehade just det yrke vi önskade skulle man möjligen kunna säga att yrket säger något om oss.

Men som det nu är - där många har det yrke de utövar av slump, föräldrars önskan eller kanske kompistryck - ja då säger vårt yrke verkligen inte så mycket om oss.

Många, framför allt äldre människor, fick aldrig läsa vid högskola trots att de hade förutsättningarna att göra det.

Man var född i "fel familj".
Kanske fattades det pengar.
Kanske just den kvinna som städar på ditt jobb egentligen hade velat bli journalist eller lärare.
Och skulle ha kunnat bli om hon fått det stöd och medgivande hon behövt i unga år.

Kanske sitter läkaren du konsulterar och drömmer om den där framtiden som författare eller konstnär som var en helt otänkbar levnadsbana i just den familj han eller hon föddes in i.

När vi inser att det är så här det är förstår vi att yrket inte säger ett enda dugg om oss.

Jag känner en gammal man som inget hellre hade velat än att läsa till ekonom, bli revisor eller något liknande.

Men han föddes på en gård som gått i släkten i sju generationer - det var ett tungt ok - men har orkade inte bryta förväntningarna han som enda sonen hade på sig.

han har kompenserat sig själv hela livet genom ett rikt föreningsengagemang.
Han har varit kassör eller evisor i fler föreningar än jag visste fanns.

Där - vid skrivbordet på gården har han en studn fått vara den han verkligen är.

Jag har träffat människor som bara är intresserade av vad du jobbar med och vad du har för bakgrund.

Genom att få veta detta tror man att man lärt känna människan som man sitter och pratar med.

Det är sorgligt att vi är så ytliga, det ärliksom svårare att lära känna någon med en sån uppfattning i bakfickan..

Det finns något som förvånar mig mer än allt annat - Hur människor offrar hälsan för att tjäna pengar, karriären får kosta både det ena och det andra.

När hälsan är borta är karriären inte så mycket värd och då får man göra tappra försök att få tillbaka hälsan genom att ge ut av pengar som nog blivit knappare när man ska leva på sjukkassa.

Drogmissbrukare som använder smärtstillande plåster som innehåller fentanyl lever farligt. Åtta människor har dött i Halland skriver Dagens Nyheter i sin artikel.

Kanske är det mest fruktansvärda att dessa fentanylplåster skrivs ut av läkare.

Deras effekt är så stark att den inom medicinen används för att hjälpa cancersjuka med de smärtor sjukdomen ger.

Läkare som lånar sig till sådant är inga läkare - de är narkotikalangare och borde med omedelbar verkan mista den legitimation som de har fått för att rädda liv.

För varje minut som du är arg förlorar du sextio sekunder av glädje.

Okänd