Direktlänk till inlägg 2 juni 2013
Denna dikt har Elsie tillägnat sin mamma.
Sagorna och orden
fick jag från dig.
Det var du.Din röst
Alltid var det du.
Min hand i din
på stigarna i skogen.
Min kind mot din midja
när jag färdades på cykeln
längs sandiga vägarna
vattenpussar stänkte
benen stod rakt ut
I vrån framför spisen
var jag i ditt knä
kurade vi skymning innan lampan tändes.
Om natten var det du
I soffan i köket din kropp
och din röst.
Dina ord var synliga. De levde.
De fick mig att se.
Bit för bit
fick jag till mig världen
Inte den stora
Inte den sanna
men i den lilla världen
runtomkring vårt
Sagorna var mörka
Mest var det din egen
gräsbevuxna gärsgårdssaga.
Jag kom att bo i den.
Elsie Johansson
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | ||||||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | |||
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | |||
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | |||
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | |||
|