Alla inlägg den 20 augusti 2014

Av Kaela - 20 augusti 2014 16:09

 



För att klara informationen till alla frivilliga  i vår organisation (de frivilliga är vid det här laget är 251 stycken) ger vi ut ett slags programblad - faktiskt i formen av en tunn tidning på mellan 12- 16 sidor varje januari och varje augusti.

Där brukar också frivilliga ha några sidor för att berätta om sig själva och om sitt uppdrag.

I det nummer som är på väg ut före helgen nu, är det tre stycken som delar med sig.


När jag stod på tryckeriet och lämnade Vilmas berättelse fick jag tanken att det skulle kunna vara roligt för er mina kära läsare att få möta en av dessa 251 personer som har upptäckt kungsvägen till ett bra liv - att ge!


Här kommer Vilmas berättelse:


 Jag heter Vilma och är en tjej på 20 år.

Jag har alltid varit en sådan där som vill hjälpa. Både djur och människor. Till min mors förtvivlan släpade jag hem otaliga loppiga katter och andra övergivna djur som liten.

Men under tonåren blev jag mer och mer intresserad av att hjälpa människor.

Surfade runt en dag före jul 2013 och hamnade på Frivilligcentralens sida. där jag direkt kände mig hemma.

Skrev lite till Fc i ett mejl och sen var det besök där och kurser så det gick ett par månader.

 

Jag funderade under den tiden på vad jag ville göra, och till slut hade jag kommit fram till att jag ville ha ett uppdrag som stödkompis.

 

Det dröjde nästan två månader och under den tiden gjorde jag ett par punktinsatser.

 

Men sedan blev jag kallad till Frivilligcentralen för ett möte med Alina.

En tjej på 16 år som hade svårt att balansera sin bosniska tillvaro hemma och den svenska i skolan.

Hon kände sig annorlunda och hade dragit sig in i sig själv.

 

Mera visste jag inte när jag knäsvag gick för mitt första möte med henne.

Men oj så kul det var att känna att i stämde.

Nu har det gått ett halvår och vi har hunnit upptäcka att vi trivs jättebra ihop.

Vi ses ofta på stan, men hon har också varit med mig hem till mina föräldrar i Motala två helger.

De är lika förtjusta i henne som jag är.

Jag har bra kontakt med hennes föräldrar.

Hon känns som en lillasyster. Vilket är fint att ha när man inte har några syskon.


Kram från Vilma!


Av Kaela - 20 augusti 2014 05:45

 


När jag vaknar idag är det nästan mörkt ute.

Så otroligt fort det går.

Nyss var det ju sol redan denna tiden på morgonen.


Det är utan tvekan så att hösten väntar bortom hörnet.

Oavsett om man läser i kvällstidningen att värmen kommer tillbaka - så inte blir det den där härliga värmen som juli bjöd på!


Höstkatalogerna börjar ramla ner i brevlådan - morgnarna blir mörkare nästan för varje dag.

Lite vemodigt känns det allt!

 Men snart brinner våra skogar i underbara färger som mättar vår skönhetslängtan!

Så visst är hösten vacker den också - även om den är mörkare och svalare.


Och om det vore ständig sommar fick vi ju aldrig längta!

Och längtan är något gott.

Den gör oss förväntansfulla.


Det gäller att leva i den dag vi har - men också låta längtan leva.

Inte den där heta brinnande längtan som utplånar allting annat - utan den stilla förväntan som ger oss hopp!


Önskar DIG idag en dag när du känner att du är här och nu - med en stilla förväntan inför det som kommer!







Av Kaela - 20 augusti 2014 05:42



 



Den största klarheten 

finner du 
i det djupaste mörkret. 
 
När du trevar 
och famlar i förtvivlan
smeker redan trösten
din våta kind. 
 
Eva Jagrell

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skapa flashcards