Alla inlägg under augusti 2014

Av Kaela - 25 augusti 2014 18:24

I Norge har det blivit populärt att försöka se till att man går upp så lite som möjligt under graviditeten för att barnet man föder ska bli så litet som möjligt.

Modetrend kallar Dagen Nyheter detta för.

Om barn - nya människors start i livet - ska bli offer för en modetrend då är den mamman långt ifrån mogen att bli mor!

Av Kaela - 25 augusti 2014 17:15

 

Bilden lånad här



Visst har det hänt att du har ändrat dig, inte kunnat slutföra något  du påbörjat eller gett upp en dröm – allt för att du har varit rädd för vad andra kanske ska tycka om dig?


Alla snälla och omtänksamma personer har gjort det.

Och du är ju givetvis en sådan människa!

Du vill underlätta för folk runt omkring dig, se till att de mår bra!


Det gör du bäst genom att själv må så bra du  bara kan.


Hjälpsamma vänliga människor är människor som har det bra med sig själv; människor som tillfredsställer sina egna behov, som har något att leva för och som njuter sitt eget liv.

Det är då man också har något positivt att bidra med för andra.


Sätt på dig din egen syrgasmask först – innan du hjälper andra.

Visst har du också läst och hört instruktionerna ombord på flygplanet?

Nu är det ju en katastrof om man behöver använda sig av den kunskapen.

Och riktigt så illa är det ju inte i det vanliga livet.

men glöm inte bilden!


Ta hand om dig själv först!










Av Kaela - 25 augusti 2014 16:12


 



Nog visste jag att flyktingbarn - och då kanske särskilt ensamkommande sådana försvinner.

Men jag blev verkligen chockad av att läsa att det just nu är 1202 barn  som försvunnit de senaste sex åren. Av dem är 783 fortfarande borta!


Man kan göra ett tankeexperiment och fundera över vilken storm det skulle bli i media om detta gällde svenska barn!

Tidningarna skulle knappast skriva om något annat.


Har inte alla barn samma värde?


Artikeln jag läst i Svenska Dagbladet är en recension av en bok som jag absolut vill läsa (om jag orkar - och det måste jag ju orka - nästan 800 barn är försvunna.) Det kan jag inte fly från genom strutsbeteende.


Boken heter "De förlorade barnen" och är skriven av Jens Mikkelsen och Katia Wagner.

Utgiven på Natur och Kultur







Av Kaela - 25 augusti 2014 13:30


 



Naturligtvis
finns det
djävlar på jorden
annars skulle
änglarna och helgonen
gå arbetslösa
det hårda finns
det mjuka finns
men starkast är det mjuka
först när du inser detta
kommer ditt hjärta
att gå med i kampen
med äkta rödmålad glädje

 Ur Dansa min själ – Eva Jagrell-Åkesson

Av Kaela - 24 augusti 2014 18:15

    


Det finns alltid någonting att vara tacksam över i våra liv.

Det vi har är någonting att värna om och att ta hand om. 

Det finns många sätt att leva på men inget lika bra som sättet att alltid vara tacksam.


Tacksamhet är för mig någonting  gudomligt !

Den tid vi lägger ner på att vara tacksamma är aldrig fel.


Vi har en tid här på jorden att ta vara på - på bästa sätt -  för den är kort.

 Hur kan man då leva  bättre än i tacksamhet!

Av Kaela - 24 augusti 2014 14:00

 




Så är det då dags att lämna Paradiset.


Sällan har jag njutit som denna sommar då jag vetat att det är den sista i Paradiset.


Nu går färden in till stan.

Men det blir bra det också.

Vi jobbar ju båda så mycket så vi inte alla gånger har hunnit med vårt Paradis!


Någon annans tur att bo i Paradiset!

Av Kaela - 24 augusti 2014 09:30


 



Vi speglar oss i andra människor.

Ja jag är övertygad om att vi alla gör det.


Men - det enda vi faktiskt har möjlighet att se i andra människor är sådant som vi någonstans är medvetna om att det finns hos oss själva.
Underbart är det när vi känner igen vår glädje i andra människor - våra förväntningar - vårt hopp.l

Inte lika underbart när vi känner igen våra egna mörka sidor.

Då vill vi inte riktigt erkänna att vi känner igen dem just på grund av att de finns hos oss själva också.


Det är ju så att linjen mellan ont och gott inte går mellan människa och människa - utan faktiskt rakt igenom oss alla.


Att se ofullkomligheten  hos en annan människa kan göra ont eftersom det någonstans i vårt inre finns en liten röst som påminner oss om att detta är något som jag också är bärare av.


Att känna igen ofullkomligheten hos denna andra person.....det är en påminnelse om vår egen ofullkomlighet.

Och den vill vi helst inte påminnas om.


Men - tänk - om vi gjorde tvärtom!

Om vi tog emot insikten som en gåva - en hjälp till att bli - nej inte fullkomlig - för det har vi ingen möjlighet till vi människor - men till att bli medveten om att i mig bor både ont och gott  - och det är min uppgift att lyfta fram, och arbeta för att det goda ska vinna och det onda hållas i schack.


Detta är inget litet pris för en människa att betala.

Det är inget man gör med en klackspark.

Det kostar hela egot, prestigen, imagen, stoltheten - ja allt!


Men - det är värt det!




Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Ovido - Quiz & Flashcards