Det nya året har knappt lämnat nyföddhetsstadiet
Tiden har just öppnat dörren för det nya året som vi hoppas så mycket av!
Tänker tillbaka på året som var.
Ett av de mera turbulenta åren i mitt liv.
Allt gott -alla fina möten med nära och kära - och allt som var sänt till ny lärdom.
Tänker på dem som har lämnat oss - men som bor kvar i våra hjärtan och i vår kärlek.
På dem som under året drabbats av svårigheter och sjukdom i min krets av nära människor.
Hur min egen livssituation har svängt på grund av att min syn avtar i snabb takt ( alltför snabb - jag hinner inte vänja mig vid ett stadium innan nästa del av neråttrenden är där) och också tvingat mig att sluta det arbete som jag älskar så innerligt och där jag varje dag fick känna att jag gjorde skillnad för en eller flera andra människor.
Få förunnat att alls ha ett sådant arbete så jag är tacksam för de många fantastiska åren där.
Funderar över hur de har det - de som genom en olyckshändelse eller annan plötslig död mist en nära anhörig umder året som ligger bakom-
Varenda familj där en plats står tom - en ung förhoppningsfull röst har tystnat.Eller - där en gammal mor eller far inte finns där mera.
Inser också att jag har lättare att förstå dem som finns nära mig.
Kan lättare tänka mig in i hur de mår när sorgen gjort besök.
När en kär röst har tystat....när orden "aldrig mera" har fått en smärtsam innebörd.
Jag har ju svårare att förstå nöden långt borta.
För att förstå den måste jag tänka in den i min egen tillvaro.
Om det vore vi som måste fly...
som inte hade yttrandefrihet....
Kanske är det så det ska vara.
Vi kan inte bära all världens nöd.
Men en sak kan vi och det vill jag gå in för ännu mera under det nya år som just har börjat....
Ta väl hand om dem vi har omkring oss...
Och inte heller glömma dem som är långt borta....
Ha nu en riktigt bra tisdag.....och fundera gärna lite över det kloka ordet som avslutar.
"Desto flera sätt vi kan hitta att uttrycka kärleken, desto mer kärlek upplever vi att vi får ta emot"
Niclas Amran