Direktlänk till inlägg 16 mars 2017
Ett möte med en människa - en kort stunds samtal om ditt och datt - byta en blick och ett skratt lyfter hela dagen!
Det kände jag verkligen när jag på väg hem från en stund på jobbet råkade stöta ihop med en kvinna som är en av de fina frivilliga.
Särskilt roligt förstås att möta någon av dem....jag saknar den dagliga inspirerande kontakten.
Och alla de fantastiska personligheter de representerar.
Hon hade barnvagn med en riktigt ny liten människa i.
Jag tog för givet att det var ett barnbarn. även om jag kände mig osäker på om hon hade barn så jag frågade...."är du mormor eller farmor"...."nej vet du" svarade hon" jag är faktiskt mamma till detta lilla knyte.
Jag visste att hon gifte sig för tre fyra år sedan och att det var hennes andra äktenskap.
Men det jag inte visste var hennes långa väntan.Flera missfall under livet, ett par sena.....
Nu- vid 51 års ålder var drömmen uppfylld.
Jag hade inte en saning trots att jag mötte henne sent i höstas och kanske tyckte att hon lagt på sig lite.
Hon berättade att de inget sagt till någon om de inte varit absolut tvungna och att i nästan fyra månader på slutet har hon varit sjukskriven...(det visste jag) men inte varför.
En söt lite tjej har livet lagt i hennes och makens famn.
Hon skrattade och sa att folk undrar hur jag ska orka men jag har ju en ung man-han fyller fyrtiofem i sommar.
Men så blev hon allvarlig och tillade: "En del säger att vi är egoister, att det är synd om barn md gamla föräldrar".
Jag kunde inte annat än säga...."din man känner jag inte- men att få dig till mamma det är att födas med tur"
Frivilligcentralen kommer kanske inte att se så mycket av hennes om frivillig...inte på länge i varje fall....men hon har gjort otaliga timmars skillnad i andra människors liv.....
Att det var något extra med det mötet är förstås inte så svårt att förstå.Förutom den härliga person hon är har livet överraskat så stort.
Mamma och lilla Hilda (hon får bära sin mormors namn som hon aldrig kommer att få möta) vandrade vidare åt sitt håll och jag åt mitt....men våra leenden var nog lika breda.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|