Har du tänkt på att varje möte med en annan människa ger ny kunskap - man kan känna hur ens egna tankar liksom befruktas - växer och hjälper oss till nya insikter
När man tar sig tid att verkligen vara där.
Inte sitta och fundera på vad man ska göra efteråt - eller något som hände igår.
När man lyssnar - med hela sin varelse,.
Från ett sådant samtal går båda med en känsla av att ha fått något.
En har blivit hörd, sedd och bekräftad.
Och en har fått förmånen att se in i en annan människas tankar och frågeställningar.
Fått dela erfarenheter som är helt nya kanske.
Varje gång jag lyckas att i ett samtal verkligen vara där tänker jag att så här ska det ju alltid vara!'
Och - hemska tanke - hur mycket har jag missat de gånger jag varit där bara till synes medan mina tankar vandrat andra vägar...
Inblicken i en annan människas inre värld och förmånen att bara genom att finnas fått en annan människa att känna sig mera levande - mera sedd och hörd det är utan tvekan att dela något ytterst värdefullt och ytterst skört.
Man vill liksom kupa händerna runt dupplevelsen - skydda den!
Det är som att dela ett under....ett mirakel ....ett möte som verkigen blir av på alla plan mellan två människor - det är ett under!