Se hur vackert majsol ler får man inte lust att sjunga då man ser ut över gatan utanför huset.

Ösregn, kala grenar (lindar grönskar sent) occh bussar och bilar i kö

Ändå är det faktiskt maj - och trots allt våra ljuv föreställningar om månaden maj kan också en majdag se ut precis så här.
Inte olik en novemberdag.
Emligt min almanacka var första delen av maj 2017 kall jos oss i Norrköping.

Värmen kom mot slutet a månaden.

Det gör ingenting om den kommer lite tidigare i år-

Telefonen ringde!

Tyst när jag svarade men jag kunde höra ljud.
Såg ju att samtalet kom från en mobil.

Jag sa hallå några gånger och började fundera på att stänga av samtalet.

Precis då kom en liiiten röst: "Va hetej du"
Jag svarade på det och så var det tyst igen.

Fann mig föranlåten att fråga vems telefon den rlilla ringde ifrån och fick förtstås ett svar som var lätt att gissa:"mammas"

Snart fick jag veta att mamma dusxhade och att Ella var i skolan och att lillebror sov.

Snart hör jag en mamma-orolig röst: "oh akta, det är mammas telefon" 
Barnet räckte då räckte tydligen sin mamma telefonen - för plötsligt var det en vuxen röst i telefonen.

"Vem är det"

När jag säger namnet säger hon: Åh hej vad roligt!

Men vad länge sedan,...... jobbar du nu? Du slutade ju?
Så småningomklarnade bilden -även för mig  detta var en  av de mammor som fått extra-mormor genom mitt arbete som frivilligsamordnare.
Vid den tiden - två och ett halvt år sedan  fanns bara storasyster, då 6 år.bas.....och mamma var ensam. förälder.

Men nu hade hon träffat en man och familjen blivit betydligt större.
Lilla Ella som faktiskt bara var 16 m¨nader fick jag veta.
Och lillebror tre veckor ung.
Mamman hade alltså fortfarande mitt telefonnummer i telefonen och den knappen lyckade Ella komma åt!
Mycket duktig och företagsam ung dam måste jag säga.

Vi pratade en lång stund.mamman och jag och det var så härligt att höra om hennes och mannens möte som var kärlek direkt.

De gifte sig tre veckor efter att de möttes.

De är många från mitt arbete som jag undrar hur det har gått för - och nu fick jag veta hur det gått för en familj - och fick än en gång bekräftat att även om det är mörkt just nu (vilket det va5 för den här lilla familjen då jag mötte dem) så kan det hända fantastiska saker som ändrar på allt.

En stor bunt med texten "Osorterat från Frivilligcentralen" har nu legat i snart ett och ett halvt år på min nedersta garderobshyllan.

Häromdagen stupade jag över packen igen  - och jag insåg att med min snabbt avtagande syn börjar det bli riktigt bråttom att sortera.
Medan jag fortfarande ser att göra det.

Så blev det äntligen av!

Mycket var skräp och blev slängt.

Men där fanns en klenod- en dyrbar skrynklig lapp som gjorde den gamle mannen som lämnade oss för några år sedan - mycket levande i mitt minne.,

Det sista mötet med Erik  - då han kom ledande sin cykel uppför backen till Frivilligcentralen , Plirande frågade han om han kunde få en kopp kaffe och en pratstund.

Visst....även om skrivbordet svämmade över var det min självklara inställning att en m'nniskas behov alltid gick före.

När vi satt där och drack vårt kaffe sa han: Ja du flicka,(vem ska nu kalla mig flicka) jag vet ju att du gillar dikter och jag har totat ihop en här.

Jag läsete genom tårar - på en skrynklig papperslapp som han nog tummat många gånger på medan han skrev.

Här kommer den:

Nog är livet ganska skönt

när våren återvänder

gräset blir så härligt grönt

små blommor komma en i sänder

Små blommor jag velat plocka

och sträcka mot dig fram

så jag till skratt dig lyckas locka

och kanske få en riktig kram

Så många år jag vandrat här

på denna sköna jord

men snart så ska jag vara där

så gott - det finns ej  så sköna ord

Och möta åter min sköna Vera

som gick ifrån mig till andra strand

för tio år sen och lite mera

då räcker hon mig sin mjuka hand

Visst är jag gammal och lite dum

men våren spritter i gubbens ben

och jag är alls inte tyst och stum

så här en vårdag i solens sken

Så visst kan väl en kram jag få

fast jag är gammal och kroppen sliten

och huvudknoppen är vit och grå

och på jorden jag är så liten

Och snart så är jag ett minne bara

en sliten skugga i någons tankar

men då sjunger jag med Guds himlaskara

på evig strand där jag kastat ankar

Eric  Ericson

Visst dfick Eric en jättekram.....och det känna gott att uppt'cka att han vandrar i mina tankar-......

Långt ifrån att  återvinna krafterna efter en oerhört tuff influensa ska  jag hålla den kurs jag lovat sedan länge för nya frivilliga på min gamla arbetsplats.

Ämnet heter: Professionell vän,'Kan låta lite bakfram men det är det faktiskt inte.

Även om professionell betyder yrkesmässig och detta är frivilliguppdrag så är det applicerbart ändå.

Håll gärna tummarna för att jag ska orka!

Och DU hoppas jag har en skön eftermiddag i solen!-

Jag slåss fortfande med iden nfluensan. som däckat mig

Det är bättre men långt ifrån bra.

Eftersom jag hör till en riskgrupp (astma) är jag noga med att vaccinera mig.

Så också  i höstas.

Nu har jag varit sjuk i över tre veckor.
Och jag är inte ensam om detta! Ett högt pris för många utsatta att betala för någons misstag - eller?

Jag har hört att flera råkat ut för samma sak som mig.

Vaccinerad - men sjuk.

I samtliga fall som jag hört om är det människor från riskgrupp lungsjukdom som drabbats.

Har tagit reda på att Socialstyrelsen säger att normalt är skyddet 70-80 % när man låtit vaccnera sig.

I år är det bara 28 %.

Det vill s'ga nästan ingenting för den som hör till  en riskgrupp.

Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad som gick fel.

Var det den mänskliga faktorn, vilket jag håller för troligast och faktiskt hoppas.

För om det är slarv så kan det bli en allvarlig uppmaning till vaccin-distributörer och sjukvården att vara suupernoga så inga misstag sker. inför kommande hösts vaccinatsioner!

Är det inte sarv finns ju risken att det händer igen och igen.

Och då tappar vi tilltron till vaccineringar och till sjukvården.''Framför allt reagerar jag på den totala tystnaden från ansvarigt håll.

Jag tror att jag talar för alla som drabbats av detta: VI VILL VETA vad  som lett till vårt lidande?!! I vissa fall faktiskt död.

Och - förstås - vad görs för att detta inte ska upprepas nästa år!!??

 


Ett frisörbesök är välddigt mycket mer än att bli klippt eller vad det nu är man vill! få utfört!

Att bli ompysslad, få håret klippt och tvättat medan man prata om det ena
eller det andra med frissan - det är ren terapi!

Att dessutom stänga dörren och gå ut i snöyran som verkligen är kvar på övertid nu  - och känna  sig lite ny och mycket gladare!

Det är livskvalite!

Tack för att ni finns - alla härliga frissor!!!  

I Sverige dör ett trettiotal människor varje år i väntan på LIVET.

I transplantationskön!

Trettio människor till - minst -  skulle ha levt om det funnits någon donator!

Ytterligare ttrettio dör på grund av att de blir så sjuka att de måste tas ur kön eftersom de inte skulle klara transplantationen.

Ibland kan det lösas med anhörig som blir donator.

Men ofta inte.

Det är inte bara hjärta och njurar man kan donera.

Och inte heller måste man vänta med att ge liv tills man själv är död.

Blod behövs oavbrutet.

Stamceller behövs.

Spermier som kan ge barnlösa hjälp.

Bröstmjölk för små för tidigt födda....

Att ge något av detta är att ge liv!

 
Kneippentandläkarnas mottagning. Bilden lånad från Google

Jag tror att de flesta delar min uååfattning om att det finns två kontroller som man är ordentligt nervös inför.
Det enda är bilbesiktningen årliga kontroll och det andra är den åröiga tandläkarkontrollen.

Idag har jag klarat av den sistnämnda (den förstnämnda är mannens i mitt liv ansvar att se till att den blir av - men jag delar ju oron

Inga hål- vilken underbar bedömning.

Man får nästan vingar då man lämnar mottagningen.