uEN FÖRMIDDAG I fOLKPARKEN MED LOVISA OCH LANNY OCH DERAS MAMMA.

UNDRAR

 OM DET INTE SITTER EN BLIVANDE VETENSKAPSMAN HÄR!

MANNEN I MITT LIV. MAMMA JENNY OCH LOVISA KOLLAR VAR DEN SOM HÅLLER SOLEN FINNS BLAND HÄLLRISTNINGARNA. DEN VAR JU INTE DÄR UTAN LÄR FINNAS PÅ EKENBERGS GÅRD 2,8 MIL UTANFÖR NORRKÖPING

Vi gör Folkparken tillsammans med Lanny

och storasyster Lovisa som gömmer sig i gamla ettans spårvagn på Minigolfbanan.

Min fina brors fest igår var så lyckad. Lek och skoj - vad annars - han som är den givne lekfarbrorn i alla sammanhang. Kallt med partytält - men gemenskapen och filtar värmde. Festdeltagarna delades upp i fyra lag för att se vilket lag som snabbast slår i en spik. Inte förvånnde  att laget där jag var med förlorade....inte bra på att slå i spikar

Hemma i Norrköping var vi först tidig morgon - och sedan sov vi gott i några timmar.

 


För en massa år sedan. medan jag ännu bodde i Stockholm, blev jag en liten bebis första hem.

En liten flicka på 3,5 kilo och 6 dagar gammal fick vi hämta på Huddinge sjukhus.

Och ge ett hem under den tid det skulle ta sociala myndigheter att hitta ett adoptivhem.

Barnets mor var i nedre tonåren och ville att hennes barn skulle få en stabil familj.

På den lilla bebisens id-handling stod bara odöpta flickebarnet .........och ett efternamn
Vi kallade henne Lina!

När hon var i övtre tonåren fick jag ett brev.

Hon ville ha kontakt.

Hennes fanstastiskt fina adoptivmamma och hon kom på besök.
Hennes adoptivfar dog när hon var 13 år.

Nu är hon själv mamma till två fina flickor.

På tisdag kommer de och hälsar på i tre dagar.

Vi ser fram emot att få ha dem här.

Så roligt att få vara med och se hur det går för den där lilla fina bebisen som lades i min famn en marsdag för många år sedan - och som jag sedan med blöandad glädje och lite sorg fick lämna vidare till en adoptivmor som blev så glad när de ringde om den lilla från Socialtjänsten att hon svimmade.V

Innan bebisen lämnades över till sin nya familj umgicks vi hela dagarna i två veckor.

Lite svårt att bygga en bro för det lilla livet att l'mna mig på- träning i att inte vara självisk.
Bara känna hur stort det var (och är) att få dela någon annans liv så nära ett tag!

Den yngsta dottern 8 år, har blivit en riktig liten kändis.

Du kan läsa om henne i DAGENS NYHETER

och i                          SVENSKA DAGBLADET

Morgonglädje -"kannan" på balkongen har slagit ut med två 

eldröda blommor!

Glädje hela dagen!
Den här fina killen - min bror!

Han firar jämn födelsedag idag!

Vi åker till Stockholm och delar den med honom och hans familj!

Alfons lär sig tvätta på 1800-talsvis

Linnea går steget längre och kör tvättmaskinen!

Linnea lär sig hur en hackspett hackat upp ett litet hål där den lägger sitt ägg. Plats Vallaskogen Linköping

Inga dagar går så snabbt som de då man har barnbarn på besök.

Nu är även denna helg ett minne.

Finaste lille Alfons har redan ryggsäcken på sig!

Och min lilla skogsblomma Linnéa har ponchon och kepsen på sig!

Må änglarna vaka över de här älskade små människorna och deras föräldrar - tills vi ses igen!

Just nu lagas det mat och städas badrum här....lilla prinsen Alfons och lillrinsessan Linneá är på väg till mormor och morfar med sin mamma och pappa.

Skulle stänga datorn inför deras ankomst då jag hörde ett mejl komma från en för mig okänd kvinno  

Sötnosarna Linnea och Alfons för två år sedan

Hon ville få tillstånd att låna en dikt jag skrivit som hon hittat på en poetsajt  -  för att läsa den på sitt barnbarns dop.

Klart hon fick! Jag kände mig hedrad.

Kan inte låta bli att låta er fina bloggvänner få läsa den.