Liksom tibasten

blommar

på den svarta
grova grenen

 så blommar glädjen

på sorgens gren

en glädje

vars doft

fördjupats

Kaela

Att kunna möta morgonen
utan anklagelserna
från igår

det är nåd

att äga dagen som breder ut sig
framför mina fötter
utan att behöva använda den
till avbetalning
på gårdagens skulder

det är nåd

      utöver nåd

Kaela

"Denna dikt har varit insatt för några år sedan men fick en önskan från en av er kära läsare i mejl att få se den inne igen eftersom personen inte hittade den

     



Stjärnorna lyser i våra hus
stjärnor vi längtat få tända
sprider frid och ro med sitt ljus
tänder förväntan och längtan

...

I det mörkaste mörkret

i den djupaste skuggan
blir tankarna klara

störs inte av 
dagens vita ljus

där möter jag
ett fridstecken
fyllt av ömhet

ett livstecken
skrivet av den

som inte blundar
för armod och nöd

där lär jag mig

på nytt

att sjunga

- trots allt....

Kaela

När jag sitter där 
i den öppna kyrkan 

med hjärtat 
tungt av sorg 

ser jag plötsligt 
hur min själ dansar 
i fönstrets fallande 
strålar av ljus 

en dans fylld av 
oanad frihet 
som en flammande 
levande vind 

dansar så stilla 

bland skymning 
sånger och ord 


och i den stilla musiken 

hittar jag orden 

som bär smärtan 


Kaela

 


Med den här korta dikten som bara kom när jag satte mig för att skriva godnatt önskar jag DIG en GOD NATT!

Mörkret har fallit

dagen är slut

larmande rösterna

tystnat

all den oro

dagen burit

suddas ut

av skymningens
mjuka hand

Må nu natten

ge dig vila

skänka  kraft

och förnyat hopp

inför din nya

morgondag

Kaela

Av jord är du kommen
och jord ska du åter bli

jag vägrar att förstå
det meningslösa
trösterika
av inget till inget

som vi gjort till
lagen för allt levande

Tänk
om prästen istället sa

av ljus är du kommen
och ljus ska du åter vara....

Kaela

Orden har jag använt 

om och om igen 

vänt och vridit 

och kanske ibland 
kommit i närheten av 
det jag ville ha sagt 

Men djupast i mig 

inristat i mitt hjärta 

bor det osagda 

Kaela