Med tanke på att det är bloggkärleksveckan vill jag dela med mig av en välkänd och fantastisk text om kärleken.

Jag har hämtat den

 I levande Bibeln, 1 Korintherbrevet 1:13:4-7

"Kärleken är tålmodig, god och hänsynsfull, aldrig misstänksam eller avundsjuk, aldrig skrytsam eller stolt, och aldrig överlägsen, självisk eller fräck.

Kärleken kräver inte att få sin egen vilja fram.
Den är inte irriterad över andra, inte lättretad och den lägger knappast märke till när andra handlar fel.

Den är aldrig glad över orättvisan, men gläder sig när sanningen segrar.

Kärleken är trogen vad det än kostar.
Den förväntar sig alltid det bästa, hoppas i det längsta och är beredd att uthärda allt.

Ingemar Vänerlöv är SMHI:s klimatobservatör i Vänersborg

Som klimaobservatör har han tillgång till statistik och spår utifrån de senate 150 årens statistik en het sommar.

Inte mig emot.

Vi behöver värmas upp ordentligt efter den kallaste vintern på länge.

Men om det verkligen blir den heta sommar han tror - det undrar jag.

Det är trots allt så att vädret inte alltid följer statistik.

Särskilt inte idag med den globala uppvärmningen som vi ser en del spår av runt om i värlen.

Till artikeln i Dagens Nyheter

Testa dig själv - vet du när det ska vara de och när det ska vara dem.

Jag tyckte inte det var jättevsårt - men jag fick inte alla rätt!

Vi har i helgen arbetat med en gammal igenvuxen slänt som en gång i tiden utgjort någon slags rabatt(långt före vår tid).

Nu har vi lagt stenar och jord och det roligaste återstår - att hitta rätt växter.

Vi bor nära Norrköping och borde ha växtzon II1 men precis där vår by ligger är det mer eller mindre zon IIII.

Någon som har något förslag?

Råd mottas tacksamt.

Våtarv

Våtarven är ett av det vanligaste ”ogräset” i våra trädgårdar och känns lätt

igen på att stjälken har en svag hår-rad längs ena sidan.

Egentligen är det synd att rensa bort våtarven eftersom den både smakar gott och innehåller mycket nyttigt!

Våtarven är en bra C-vitaminkälla och proteinerna har en mycket bra aminosyresammansättning.

Halten av samtliga livsviktiga aminosyror överstiger vad som krävs av ett fullvärdigt kostprotein!

Tillagning

Man kan använda hela växten, blad, stjälk, blommor, men om den har gott i frö blir den lite beskoch seg.

Våtarven kan ätas färsk som sallad eller hacka och kokas som spenat.

Min favorit är att helt enkel fräsa den i lite smör, kanske tillsammans med lite lök!

Nypon

Nypon kan ätas färska, kokas till dryck eller soppa.

De kan med fördel torkas och sparas för senare bruk.
De kan även malas till pulver. Nyponen innehåller kärnor (frön) som bör tas bort. Nypon är bland det mest C-vitaminrika vi har.

Cvitaminhalten är så hög att det räcker med tio nypon för att täcka vårt

dagsbehov.

Torkade förlorar de tyvärr större delen av C-vitaminminnehållet, men det är tillräckligt bra som C-vitaminkälla.

Tillagning

Lägg 2dl nypon i 7 ½dl kokande vatten. Koka tills nyponen är mjuka (ca 15min).

Sila från nyponen och tillsätt 1 ½ msk socker. Låt kallna, drick och njut!

Groblad

Groblad är en mycket gammal medicinalväxt. Inom folkmedicinen verkar den ha används så långt tillbaka som man kan komma i mänsklighetens historia.

Den anses vara helt ofarlig att använda.

Dess huvudsakliga användning är som blodstillare och för sårbehandling.

I groblad finns nämligen garvämne med sammandragande verkan.

Bladen innehåller dessutom glykosid som motverkar bakterier och enzymer som påskyndar läkningen

Groblad el. saft av groblad lades förr ofta på sår och fortfarande använder en del äldre människor grobladsaft till omslag vid bensår.

Dessutom har saften används för att bota eksem.

Groblad kan också användas invärtes, och har använts mot magbesvär

Te på groblad anses hjälpa framförallt vid luftvägsbesvär som långvarig hosta. Slemämnena i groblad underlättar hostandet.

Föraatt stoppa blödningar - anv. mosade blad som grötomslag.

Luftvägsbesvär som långvarig hosta - anv. te på bladen.

Vid sårbehandling - använd saften.

Vid magbesvär - använd saften.

Inom folkmedicinen

Groblad anses vara galldrivande och hjärtstärkande.

Växten används mot hosta, hudsjukdomar (ex. eksem), stenlidande (ex. blåssten) och bensår.

Bladen är ätliga.

Bilden lånad här

Timjan

Timjan har liksom kamomill och salvia uråldriga anor som medicinalväxt.

Timjan löser slem, lindrar hosta, dämpar retningar och hostkramper och gör gott åt huden i ett varmbad.

Många menar att ett timjanbad kväver en förkylning om den inte utvecklats för långt

Salvia

Salvian har har uråldriga anor.

Den har hängt med i folkmedicinen i årtusenden och brukats mot heshet och halssjukdomar, mot sjukdomar i munnen och lär även förbättra andedräkten.

I Sverige använde man bladen för läkemedelsframställning under första hälften av 1900-talet.

Insamlingen skulle ske under blomningstiden

Några forskare i Newcastle har upptäckt att salviaolja blockerar enzymet AChE. Detta är ett enzym som bryter ner signalsubstansen acetylcholin i hjärnan.

Detta kan tänkas ha betydelse för minnesförlusten hos de som lider av Alzheimers sjukdom.

Salviaoljan visade sig effektivt kunna blockera enzymets aktivitet i vävnaderna från det område i hjärnan där minnesfunktionen sitter.

Redan på 1600-talet hade en odlare lagt märke till att "salvia hjälper en svag hjärna och ett svagt minne och bygger upp den på kort tid."

Från Gunilla har jag fått denna jättefina utmärkelse!

Stort tack och stor kram till Gunilla.

Jag skickar den vidare till:

Caja

Hemmafruns bekännelser

Kristina/Kicki

Kristina/Rauch

Skrivmoster

Spanaren

Ullas metroblogg

Frieda måste vara den minsta lilla bebis som överlevt.

Bara 460 gram vägde hon när hon föddes.

Nu lämnar hon sjukhuset i storlek som en vanlig nyfödd bebis.

Det enda man kan oroa sig för är ju hur denna lilla flickas fortsatta utveckling kommer att bli.

Kan bara hoppas att allt ska gå lika bra i fortsättningen som det gjort hitintills och önska Frieda och hennes föräldrar ett varmt lycka till.

Till artikeln i Dagens Nyheter