Direktlänk till inlägg 8 mars 2016
Det finns ett talesätt som säger att hoppet är det sista som lämnar oss. Hopp är motsatsen till att ge upp.
För mig går hopp och tro hand i hand.
När jag tror på framtiden och att saker kommer att ordna sig då känner jag även hopp.
Och när jag hoppas vågar jag tro.
Att låta hoppet och tron gå hand i hand - är att leva i ett ständigt självläkande.
Det leder fram fram till frid och ro mitt i stormen.
Det ger en glädje som inte rubbas ens de dagar då livet inte precis leker.
Det här hoppet, den här glädjen den säger någonting om hur det är att vara människa.
Vi har något ilagt i oss. Vi har en bild av en annan möjlig värld, mer rättvis och sann än den vi oftast ser kring oss.
Det är lätt att glömma att den finns där - djupt inom mig.
Men får jag bara en stund av stillhet så hittar jag den.
Just nu är det under några veckor otroligt tufft på mitt jobb.
Alldeles för mycket att göra.
Men just de perioderna är det kanske viktigare än någonsin att ta en kort stund och bara upptäcka att glädjen finns där - och bär.
Att hoppet och tron är lika nära som vanligt.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|