Har du tänkt på att det är en skillnad mellan att vara nöjd och att låta sig nöja?

En nöjd människa är något bra...det har med tacksamhet och tillfredsställelse att göra.

En människa som låter sig nöja med det som kanske inte är så bra  - det är något helt annat.

Vi bedömer lätt situationer efter något slags trevlighetstemometer.

Trevligare att ta ett bad än att diska.

Ja,kanske.

Men man kan faktiskt diska och känna sig nöjd.

Trevligare att vara ledig än att ha en slitig arbetsdag.

Aboslut trevligt att vara ledig - men det kan ju kännas bra att uppleva att man är effektiv mitt i sin tuffa arbetsdag också.

Jag letar efter situationer att vara nöjd i.

Förr var jag alltid på väg någon annan stans.

Att hamna framför rött ljus eller i en bilkö - eller varför inte i telefonen med den stela rösten som säger Tack för att du väntar....medan minuterna blir en halvtimme.

Såna situationer var rena katatrofen för mig.

Men jag har lärt mig upptäcka att det kan vara ganska mysigt i en bilkö.

Är man två i bilen kan man ha ett trevligt samtal.

Är man ensam kan man iaktta människor och deras beteende - och kanske byffa en fiktiv historia runt vilka de är.

Om det regnar kan jag vara nöjd när jag tänker på hur grönt det blir efter regnet och vilketn härlig luft jag får andas...

Och så vidare....

Men att låta sig nöja är för mig något annat....

Det skulle kunna betyda att jag är lite handlingsförlamad.

Eller att jag tappat fokus på vart jag vill komma!

Om jag inte är nöjd med min insats på mitt jobb eller med något annat - men inte gör något åt det - ja då låter jag mig nöja - och kommer inte att komma ut i min fulla potential.

Livet är en serie av tusentals små mirakel
Lägg märke till dem!

Mike Greenberg

Fick för några veckor sedan veta att mitt sjunde barnbarn väntas....

Och då vandrar tankarna förstås...

I väntan på ett nytt liv blir ens tankar så sköra.

Jag har varit med om det- varje gång jag väntat barn.
Nu är jag delaktig men ändå vid ringside.

Plötsligt verkar världen så hård och så kall för en skör liten varelse att göra entre i.

Tröstar mig - nu som då - med att varenda människa har kommit hit som en liten skör baby och de allra flesta klarar av det!
Men visst skulle man vilja välkomna små nya liv i en värld där kärlek och omsorg är honnörsord.

Där man inte talar så mycket om krav och prestation men desto mera om att leva - och låta leva.

Där varje människa är viktig för det den är.
Inte för det hon har.

Ja jag vet - det är Utopia jag talar om.
Eller - är det inte det?

Kan vi skapa en bättre värld för alla dem som väntar på att födas?
Ligger det i dina och mina händer?

Man brukar tala om en lång natts färd mot dag.

Men nätterna känns ganska korta tycker jag.

Sömnen får ju oftast stryka på foten när det finns så mycket man kan göra.

Som att kolla bloggar, Facebook med mera.

Eller se ett intressant TV-program.

Läsa en bok eller ha ett samtal.

Samtalen med den vi lever med är oerhört värdefulla.

Det blir så lätt att vi slutar förvänta oss några överraskningar från varandra och att vi mest byter ord om praktiska saker i livet.

Just i förhållandet till sin partner upptäcker man hur ofta dröm och verklighet kolliderar.

Man ville så mycket.

Ha tid att sitta kvar och samtal efter middagen.

Verkligen lyssna på varandra.

Drömma tillsammans - som den allra första första tiden då man just mötts.

Inte bara prata om vad man har gjort på jobbet utan kanske fråga: "Vad drömmer du om? Vad är viktigt för dig?"

Och inte utgå ifrån att man känner varandra - och vet den andres drömmar och tankar.

Är det så säkert.

Kanske kan man börja där.

Och upptäcka att man båda utvecklas av det man möter och kanske har helt nya sidor att visa - nya tankar att dela.

Nu är det sent och jag har haft ett sånt där fint och nära samtal med mannen i mitt liv i den lilla minisoffan i vår lilla mini-etta där vår kärlek för tillfället ska försöka överleva.

(Inom parentes sagt har det varit mycket nyttigt för kärleken! - närheten har varit toppen)

Men - det kommer en dag imorgon.

Så nu slutar jag dessa funderingar med att hoppas att du också haft en bra dag och önska dig en god natts sömn!

Snart har hela januari gått och det har verkligen varit "snbälltågsfart" som man sa förr.

Idag är det svrt att skiut och förstå vad de olika namnet på tågen betyder.

Snabbtåg och expresståg har väl nästanpå ersatt ordet snälltåg.

 Vad de nu än kallas.

Att åka tåg är något mycket speciellt.

Det är verkligen att resa.

Kanske är det därför att det lite grand liknar vårt liv.

Omedvetna om destinationen och vad den skulle innebära föäddes vi in i livet - tåget startade...

Vi lekte obekymrade om sommar eller vinter, arbete eller semester.

Vi bara fanns....medan tåget rusade vidare.

Så fortsätter resan....medan tidståget rullar...

Vi vet inte hur lång resan blir.

Det skiljer sig ju från när vi åker tåg.

Då måste vi hålla reda på tiden.

Men för att minnas hur mysigt det är att åka tåg - och för att spara miljön - kanske ska man tågluffa i år!

Medelålders - ung erller överålders - spelar det någon roll?

Vi kanske skulle göära en blogg-tågöluff och lära känna varandra innan och utan så där som man bara gör under strapatser.

Att sova tills man vaknar!
Vilken underbar lyx!

Livet är ju till stor del arbete.

Och arbete betyder en väckarkloacka som sliter upp oss ur sängen i den tidiga morgonen.

Men om man älskar sitt jobb, som jag har förmånen att göra, så går det betydligt lättare att förlåta den skrikande klockan.

Ändå är det skönt med en paus - och en sovmorgon.

Läste någonstans att en av hemligheterna bakom ett långt och lyckligt liv är att älska sitt jobb.

Älskar det jobb jag har haft i tio år nu, det gör jag verkligen.

De flesta jobb jag har haft har jag trivts på- och ibland till och med älskat.

Jag tror jag hör till de människor som älskar att arbeta.

Att bli tagen i bruk!

Faktum är att när jag går upp ur sängen på morgonen, ser jag fram emot det jag ska ta mig an under dagen.

Längtar  efter att sätta igång med det jag ska göra?

Jag är nyfiken på vad dagen ska innebära - och vet att det som jag kan göra för att se till att det blir skillnad i människors liv är viktigt!

Ja jag vet att jag är prioriterad!

Jag möter nöden i mitt arbete varje dag - ensamhetens fula ansikte grinar emot mig hos människor som inte har någon.
Behoven skriker.
Det låter ju inte som ett jobb att älska.

Men jag möter också godheten varje dag.

Människor som står beredda att utan ett öre i ersättning göra skillnad i för dem ditintills okända människors liv.

Att få knyta ihop nöd och behov med godhet är ett underbart jobb.

Som igår - mötet mellan en"extramormor" och en ensam mamma med två två-åringar och en ett-åring.

Känna lättnaden och glädjen från henne.

Och nyfikenheten - den goda nyfikenheten - från den som plötsligt får tre extra barnbarn.

Det är nästan heliga stunder!

För dig som inte vet vad jag gör berättar jag gärna att jag arbetar som frivilligsamordnare på en underbar Frivilligcentral.

Alla jobb jag haft har inte varit av den meningsfulla kalibern.

Men jag har märkt att när jag bestämt mig för att älska mitt jobb så har det givit mig kärlek till det utför.

Idag är det en grå morgon som känns ganska kall i min stad.

Visserligen säger temometern minus 2.

Men efter den varma vinter vi haft så biter även så låg minustemperatur i kinderna.

Erika har namnsdag idag!

Hoppas du får höra ett grattis eller får en tårta eller ros från någon på din namnsdag Erika.

Ett varmt grattis från mig  

Vi lever i ett samhälle där många  går omkringmed en falsk föreställning om att kända och framgångsrika människors liv skulle vara av enså mycket bättre kvaliteè än ens eget.

Gköm det!

DITT liv är fantastiskt.

Hitta bara vägarna till att må bra i de små tingen - i att räcka ut din hand!

våga släppa fram dina egna drömmar, gläd dig över de de små tingen och njuta av ditt liv!

Avslutar med en dikt av Karin Boye som heter just "Små ting"

Orkar du inte ett steg mer,
inte lyfta ditt huvud,
dignar du trött under hopplös gråhet --
tacka då nöjd de vänliga, små tingen,
tröstande, barnsliga.
Du har ett äpple i fickan,
en bok med sagor där hemma --
små, små ting, föraktade
i den tid, som strålade levande,
men milda fästen under de döda timmarna.

Det finns de som säger att kärleken har färg.
Andra att det är en känsla.
Olika människor har olika bilder av kärleken.

Kärleken finns överallt.
I människor, i växter, i luften, i vattnet, i djuren,
ja allt som finns på jorden och universum.
I det synliga och i det  osynliga. 

Många ser kärleken som något som kommer utifrån.
Det är därför många tar till saker när de
känner sig oälskade och ledsna.
Sötsaker, sprit eller mat.

Jag skulle vilja tala om för dig
att det är du som är kärleken.

Kärleken finns inom dig.
Låt kärleken komma ut
och du får tillbaka den många gånger om.

Det är som när man kastar en boll mot en vägg.
Den studsar tillbaka.
Skillnaden mellan bollen och kärleken
är att kärleken studsar många, många gånger
för varje gång du kastar ut den.

Det är som när man kastar en sten i vatten:
Det bildas ringar på vattnet
och sprider sig utåt och sedan tillbaks inåt.
Det är vad kärlek är för mig

Nu har jag stängt dörren till Frivilligcentralen bakom mig för veckan.

Skönt med en lite tidigare kväll.

Hur mycket jag än älskar mitt arbete så behöver jag "andrum" mellan varven.

Har du tänkt på att man kan uppfatta ordet andrum lite olika.

Antingen kan man uppfatta det som ett rum att andas i.

Eller också som att få utrymme för att kunna andas.

Ett andrum kan ses som en stilla stund för själen och en möjlighet att få inspiration och att komma till ro.

Just det behöver jag ikväll.

Just ikväll vill jag lyssna till Mauro Scoccos "Det finns"
Medan jag tänker på dem som mår dåligt av ensamhet och övergivenhet som jag pratat med idag.
Och förstås - på dem som ställer sig till förfogande för att göra skillnad i en annan människas liv!

Kanske du också känner för det!

I så fall har du möjligheten här.

Det finns i princip inget vi gör så stor del av vår tid som att sova.

Och det är helt nödvändigt.

Försöker vi minska på vår sömn kommer vi att prestera sämre och må sämre.

Så hur mycket vetenskapen än lyckats med - så har de inte lyckats med att förä'ndra människan.

Vi är samma slags människa som vår stenåldersförfader.

Sömnen kan vi inte rationalisera bort.

Det finns en teori som säger att hjärnan behöver vila, men i verkligheten är hjärnan ofta mer aktiv under sömnen än när man är vaken!

Det vet forskarna bland annat av att hjärnan gör av med mera syre när vi sover än när vi är vakna.

(Så det där med att sova för öppet fönster är inte så dumt för den som kan.
Bor man på nedre botten kan det ju kännas lite utsatt.)

Det betyder ju att hjärnan arbetar medan vi sover.

Under sömnen repareras även hjärnan.

Kanske är det till den reparationen som det extra syret behövs..

Ja detta var lite spridda tankar efter ett kort samtal med en av våra frivilliga som arbetat som sjuksköterska inom neurologi.

Vi hare verkligen en fantastisk utrustning i vår hjärna.

Ju mera vi använder den desto bättre blir den också!

Hur det går till kan inte jag vanliga lekman beskriva, men enkelt uttryckt har det något att göra med att när vi använder hjärnan och lär oss nya saker så skapas nya kopplingar mellan hjärncellerna.

Så- sätt näsan i ett korsord eller en bok med gott samvete.

Det är lika viktigt för hjärnan som en promenad är för kroppen!