Mitt i denna mormorslycka går tankarna till min mamma som inte längre finns kvar.

jag är så glad att jag prioriterade att gå ner till halvtid hennes sista månader och vara med henne så mycket jag kunde.

Världens visaste och goaste mamma hade jag.

Jag skrev sedan en bok om den resan- Boken heter  "Ända ut till den yttersta udden" och du hittar den här http://kaela.bloggagratis.se/

Här kommer en liten bit ur början av boken...

Detta är berättelsen om resan bortom nu och då.
Den är inte nu - den var då- men detta då har blivit ett nu.

Som om din sista resa, som jag fick dela - förpassade mig bortom tiden - bortom då - in i ett ständigt nu - eller då.

................

.............................

Morgonsolen lyser in genom fönstret. Dröjer en stund vid ditt porträtt och ser att "dina" blommor är vissna. Jag reser mig för att ta bort dem och går ut i trädgården och bryter en gul rosenknopp.

När jag ställer den vid ditt porträtt överväldigas jag av saknaden......

Hemresan från sjukhuset startar.

Ilsken när overallen skulle tas på men sen var allt bar.

Hoppas ni inte tycker jag är alltför knäpp som tvingar på er bilder.

Tack Ulla för din underbara kommentar!

Mest sover man när man är tre dagar

Pixie möter mormor. Ser aningen förvånad ut.

Tack Johanna Erika och Ulla för fina kommentarer om dikten "I dina ögon".

Maskroser, det var ett underbart möte med den lilla änglaungen.

Nu är mor och barn hemma i nystädad lägenhet.

Och vi tillbaka i hemstaden med en ständig längtan efter detta lilla underverk.

Tänk att den som nyss inte fanns kan få en så stor plats i ens hjärta.

I dina ögon

läser jag
om din
vandring
--

de vidsträckta
vägarna
och de trånga
passagen

--

Du kan inte
välja

vad dina ögon
berättar

kupar mina
händer

runt ditt inres
dyrbara pärlor

 Godmorgon önskar jag alla söta bloggvänner- tack för den tidiga gomorronhälsningen Vita! Ja det är en ny "grej" att vara mormor- fattar det inte riktigt än.

Men kanske ikväll när jag hållit det lilla livet i mina armar.

Som godmorgon skickar jag den här här underbara bilden med sitt fina budskap till er alla!

Ett hundra år från nu,
spelar det ingen roll hur stort mitt bankkonto var,
hur stort hus jag hade
eller vilken bil jag körde;
men världen kanske är litet bättre
därför att jag betydde något i ett barns liv

F.Witcraft