Daniel hade sex frakturer i foten.
Skickades hem med elastisk binda och smärtstillande.
Fjorton dagar plågades han innan han ringde på nytt och nu var det en annan läkare som tydligen kunde sin sak.
Man blir faktiskt både trött och ledsen på att ständigt och jämnt läsa såna här sanna historier.
Inte utan att man börjar fundera över hur det alls är möjligt.
Om en fot röntgas...ska man då inte kunna se att det finns sex benbrott- om man är läkare?
Jag är amatör så förklara gärna för mig om du är medicinskt kunnig och har en förklaring.
http://www.blt.se/nyheter/karlskrona/skickades-hem-med-bruten-fot(636581).gm

Rebecca
20 februari 2009 09:17
"Min" sjukgymnast, som jag gick hos med mina knän i ett par år, brukade säga att ortopeder är onda... Han sa det i och för sig för att få mig att "gnälla" bättre när jag skulle dit, för jag är inte så bra på det ju... Så när jag hade en ortopedtid så sa han alltid att "Nu ska du komma ihåg att gnälla ordentligt - för ortopeder är onda, man kan inte räkna med deras goda vilja, för de har ingen, man får gnälla och tjata sig till resultat"... Kanske inte alldeles sant - i alla fall inte för alla – men samtidigt måste jag säga att av alla "läkarsorter" som jag stött på har ortopederna utmärkt sig som de minst benägna att faktiskt upptäcka och diagnosticera saker (och kanske mest anfrätta av prestige, den första ortopeden som jag träffade med min första meniskskada avskrev den nog mest för att den redan var diagnosticerad av en allmänspecialist, och det skulle minsann ingen allmänläkare komma och tala om för honom vad saker och ting var, fick man känslan av...).
Undantag: Den ortoped som Anna/vi träffade på akuten när hon blev inlagd för sin tappade känsel - hon kunde visserligen inte helt ställa diagnos (eftersom den visade sig vara neurologisk), men hon var i alla fall helt och fullt inställd på att gå till botten med problemet, och konsulterade gärna kollegor med specialistkunskaper när hon själv var osäker (ringde någon i bakjouren som var ryggspecialist, för att höra om det var möjligt att ett diskbråck inte gjorde ont, hon hade inte träffat på något men ville inte utesluta det bara av den anledningen).
och: Den ortoped som opererade mitt knä bägge gångerna, och som ställde diagnos den andra gången.
Men det säger nog ändå något att av den otroligt långa lista på ortopeder jag träffat, kan jag bara komma på två som jag skulle kalla kompetenta... Ett tips till ortopeder (och alla läkare) som vill vara kompetenta är nog att ta lärdom av den första av undantagen jag nämnde här: Låt inte prestigen ligga i vägen för att göra ett gott arbete, fråga och lyssna på dina kollegor! Och: Sätt inte likhetstecken mellan "Det har jag aldrig hört talas om" och "Det finns inte" (det är nämligen inte samma sak...).
kramar
http://kaela.bloggagratis.se