Inlägg publicerade under kategorin Mina dikter
Ibland
måste man glömma
tidvisarnas tick tack
tabellernas kolumner
alla recepeten
och de goda råden
Förskjuta exaktheten
en aning
sluta tämja smärtan
med infällda naglar
som rispar
det egna skinnet
skala bort det hårda skalet
så att vingarna
kan veckla ut sig
sparka av sig
skorna som klämmer
och dansa barfota i gräset
och låta livets
gryningsblomma
förföra med sin doft
Kaela
Är jag tillräckligt vacker?
(är det säkert)
Är jag
smal
social
och sval
Är jag
kurvig utan att vara fet?
trevlig
utan att vara flirtig?
Är jag smart
lagom mycket
så jag inte blir hotfull?
Tycker folk
om mig?
Är mina bröst bra
och midjan
och baken?
Och min röst
den är väl inte för hög
och mitt skratt
det är väl inte vulgärt?
Säg
du måste säga
duger jag?
Kaela
Det finns en dikt
som ingen skrivit
orden är för fyrkantiga
och för vassa
men om du står en morgon
vid havet
så hör du dikten
i böljornas skvalp
och om du går nära skogen
då mörkret fallit
skriver den svarta himlens vemod
ordlöst dikten i ditt hjärta
Kaela
Jag såg din röst och kände bandet
fast inget ljud nådde mitt öra
mina ögon har aldrig sett ditt ansikte
min hand har aldrig mött din hand
jag vet inte ens var du bor
men känner dig mycket nära
Styrkan i närheten som vi delar
gror och växer i våra hjärtan
precis som det var menat att bli
när jag först såg din röst
anade din värme
och mötte dig i glädje
Kanske kommer vi aldrig att mötas
eller ses i det verkliga livet.
ändå har du fått en stor plats
i mitt hjärta......
Kaela
Jag skulle vilja
måla Honom
men
hur målar man
luften
den är över oss
under oss
på alla sidor
även i oss
men den syns inte
den bara är
Sådan är Gud
Han går inte
att måla
beskriva
Han bara är
oändlig
närvarande
osynlig
men bor i varje
ditt andetag
Kaela
Nu spelar gräshopporna
en symfoni
i sommarens
slutorkester
väver sköna toner
på strängar
som skälver av vemod
under himlavalvets
flammande augustiskyar
Kaela
Han förvandlar
gungflyet
framför mina fötter
till fast mark.
Han
som lovade
att göra en väg
i öknen
och låta vatten strömma
Kaela
Det är
i det svartaste mörkret
i den tätaste dimman
som ljuset vaknar
för ett ögonblick
stannar allt
medan ljuset
växer i styrka
i gryningen
brinner
alla skuggor
Kaela
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
||||||
|