Direktlänk till inlägg 2 januari 2008
Idag uppstod ett samtal på mitt jobb.
"Varför ska man tro på Gud?"
Eftersom jag tror på Gud och alla känner till det så kom jag förstås i " skottgluggen".
Nu vet jag ju att lika lite som någon kan bevisa att Gud inte finns, kan jag bevisa att Han finns.
Att det är så mycket som 2.5 miljarder kristna på jorden idag är förstås ingenting som säger att Gud finns.
Men det gör det i alla fall lite troligare. Eller hur?
Skulle så stor del av jordens befolkning ha fel?
Visst, det kan ju vara så.
På frågan om min Gudstro var en önskan att ha "biljetten till himlen klar" svarade jag: "Låt oss säga så här.
Om du skulle ha rätt- och det inte finns något liv efter detta- ingen himmel- ingen Gud.
Så skulle jag ändå inte ha något att ångra.
Min tro har gjort mig till en starkare tryggare människa här på jorden.
Jag behöver Gud här och nu.
Himlen tror jag på- men hur den ser ut och hur det fungerar där har jag ju ingen aning om."
Himlen som slutmål ingår förstås i min tro på Gud eftersom Bibeln säger att det är så.
Men det var inte det som drog mig till Gud.
Det var att jag mötte en kärlek, en acceptans och en omsorg så annorlunda och så mycket större än allt som jag mött tidigare att jag bara visste- Detta är Gud!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | 6 | ||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|