Det gäller att stå på god fot med sina grannar och tala om när man är borta- likaså förstås tala om utifalla att det är väntat att någon annan ska komma till ens bostad- och i så fall vem....

Grannsamverkan är ju enligt Brottsförebyggande rådet ett av de bästa sätten att skydda sig mot inbrott.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=803507

Man kan nog aldrig nog betona hur viktigt det är att vara försiktig på Internet.

Särskilt då det gäller att stämma träff med personer man mött där.

Det kan faktiskt finnas flera Anders Eklund som söker flickbekanta på nätet.

Nu är väll många av oss komna till en ålder när man tänker efter före- men nog gäller det att varna våra unga flcikor.

http://www.expressen.se/nyheter/1.1227412/polisen-soker-okanda-flickvanner

Vågar vi blåfrusna huttrande semesterfirare tro på det?

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article2880362.ab

Ja det är helt rätt Rolf, en präst som har förlorat tron-en ömkansvärd person.

(Rimmet var oavsiktligt)

Likaså en psykolog som inte tror på det han själv gör.

Jag brukar säga om mitt eget jobb som samordnare här www.frivilligcentralen.se   att det inte är ett jobb utan ett kall- och kanske borde alla som arbetar med människor se på sitt jobb så.

DET HÄR BEHÖVER DU HA HEMMA:

3 ägg

8 dl mjölk

3-4 dl vetemjöl...du kan om du vill ta ett grövre mjöl eller blanda ut vetemjölet med ett fullkornsmjöl.

en halv liten purjolöl

250 gram bacon= två paket

1 tsk salt

1-2 tsk vitpeppar

SÅ HÄR GÖR DU:

 Börja med att smörja en långpanna.

Klipp eller skär bacon i småbitar och lägg ut över den smorda pannans botten.

Jag sätter ofta in baconet enbart en liten stund i ugnen innan jag slår på pannkakssmeten.

Ugnen ska vara 225gr

Cirka 20 min i ugn.
Möjligen något längre om du inte har varmluftsugn.

Pannkakan äts med en fräsch grönsallad och gärna knäckebröd.

4 personer blir mätta på den här enkla och ganska billiga lunchrätten.

PS. Man kan också byta ut purjolöken mot små äppleklyftor.

Många vill gärna ha lite lingonsylt till också förutom grönsalladen.

Det som bara inte får hända har hänt en gång till.

För femte gången på ett år i Sverige.

En person som just häktats och kanske är labil i övrigt är ju i en väldigt svår situation.

Och det är naturligt om tankarna börjar syssla med att avsluta alltsammans.

Men måste inte våra svenska häkten ha så gott om personal att sånt här inte händer?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=803255

Christina Doctare talar om försoningens möjligheter.

Du kan själv lyssna om du klickar här:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155353

Försök att överleva det lite tråkiga pålysningarna i början så kommer du att få lyssna till ett tänkvärt föredrag.

Hon tar upp viktiga förutsättningar för försoning och förlåtelse.

vem är Christina Doctare.

Ja märkligt nog med tanke på hennes efternamn, så är hon läkare.
Men dessutom också författare och debattör.

Som läkare har hon arbetat med stressade människor i krig och fred och ser som sitt uppdrag att försöka hjälpa dem genom att skapa förutsättningar för återhämtning.

Christina var Sveriges första kvinnliga bataljonsläkare i FN-tjänst och hade flera administrativa chefsuppdrag inom Stockholms läns landsting under 80-talet.
Hon arbetade i kriget på Balkan och var en av de första som rapporterade om de systematiska våldtäkterna i Bosnien.
Vidare har hon arbetat i krigstribunalen och är sedan 1995 Sveriges representant i Europarådets kommitté mot tortyr
I dag samarbetar hon med olika framstående forskare kring hjärnstress.

Hon är aktiv inom Kd.
Hon har skrivit: "Vägen till hälsa",

"Skapa andrum"
"Hjärnstress"

och boken "När man väntar sig en man"

Alla dessa böcker kan du köpa hos AdLibris

http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=quickfirstpage&quickvalue=Christina+Doctare&title=Christina+Doctare&fromproduct=False

eller hos Bokus

http://www.bokus.com/cgi-bin/book_search.cgi?rewrite=no&XXXsearch_type=global&FAST=Christina+Doctare&PRODUCT_GROUP=B&x=14&y=5

Ja du Greup...det kanske blir en bakmaskin i många paket till julen så vi har råd att äta vårt bröd.