Mitt tidigare inlägg påminde mig om denna fina sång med Barbro Hörberg...som man nog kan säga levde med alla dörrar öppna - och dog alldeles för ung.

Född  9 september 1932  i Göteborg, död 30 april 1976 i Adolf Fredriks församling Stockholm

Så här såg Barbro ut

Bilden lånad från sången: Gamla älskade barn på youtube

Det sägs att det är vetenskapligt bevisat att optimisten i genomsnitt lever hela sju och ett halvt år längre än pessimisten.

Verkligen ett skäl att vara optimist  - eller hur?

Märkligt nog är det så att  när man frågar folk om de tror att vi kan tänka oss sjuka, då svarar de flesta ja. 

Men när man frågar om vi kan tänka oss friska, blir många osäkra.

Som tur är, är optimism något som även pessimister kan lära sig.

En hemlighet är att träna sig i att glädjas även åt små saker.

Den som blir lycklig för en blåsippa hittar mycket att vara lycklig över.

Var och en av oss kan bli bättre på att värdesätta det vi  har och få en mer positiv tillvaro.

Du tror väl inte att optimistera är lite naiva och konfliktskygga individer som inte riktigt vågar se världen som den är?

I så fall är du felunderrättad.

Att vara optimist handlar inte om att måla över verk­liga problem med käcka målbilder och hurtiga affirmationer utan om hur vi tänker kring orsak och verkan.

Om du ska ut på en cykeltur och regnet öser ner och du brukar tänka:" Typiskt, just när jag ska ut för en gång skull."

Tänk så här istället: "Bra. Nu slipper jag bli bländad av solen och får se landskapet så där magiskt vackert som regndiset  förvandlar det till."

Vill du inte bli våt kan du gå in på Modern Mechanix och se hur du kan göra.

Bara du har insett hur det fungerar kommer du snabbare än du förväntar dig upptäcka att du är en glad optimist - och att du mår betydligt mycket bättre så än som pessimist!

Idag på förmiddagen fick jag den där underbara gåvan som livet ger oss ibland.

Oftast helt oväntat!

Sådana livsnära samtal lägger verkligen ved på glöden i mitt inre.

Jag skulle möta en ny frivillig till det första samtalet.

Visste egentligen inte mera än hennes namn.

Vårt samtal löpte först som de flesta sådana så kallade informationssamtal brukar göra.

Jag berättade om Frivilligcentralens början och fortsatt verksamhet till hur det ser ut idag!'

Så började hon berätta om sitt liv - det startade inte så bra.

Som ett av de glömda barnen som missbruksbarn är lärde hon sig att det inte fanns någon annan att lita på än sig själv.

I tonåren blev det mesta fel.

Det förde henne så småningom till ett behandlingshem.

Plötsligt blev rummet elektriskt när hon sa: Där mötte jag kärlek.....

En kvinna, som snart skulle gå i pension som bara älskade den bortstötande revolterande unge som var jag.

Hon fortsatte att älska genom uppträden och återfall.

En dag fattade jag att det var på riktigt sa den blivande frivilliga.

Då grät jag alla tårar jag svalt tidigare.

Jag grät i veckor - medan kärleken torkade mina tårar.
(Hon kallade hela tiden denna kvinna för Kärleken - bättre epitet kan ingen av oss få.)

Hon började på Kom-Vux och idag läser hon på högskola.

Kärleken gjorde underverket i hennes liv- och säkert i många många andra vilsna ungdomars liv som fått möta idenna äldre kvinnas  när livet slagit ihop, tänkte jag medan jag sände en tacksamhetens tanke till den kvinnan.

Vi behöver många som hon ibland oss.

Som älskar villkorslöst - tills sorgen vågar få utlopp!

Ett hjärta till alla medsystrar

Så var det då åter dags att fira den internationella kvinnodagen.

Behöver vi den i Sverige?

Den har snart 100 år på nacken, men det är först sedan FN:s generalförsamling 1977 i en resolution beslutade om ett allmänt firande av dagen som den har kommit att firas i lite bredare kretsar världen över.

Dagen har fått starkt fäste på många håll i världen och 1977 antog FN en resolution som uppmanande alla länder att uppmärksamma dagen och kvinnors ställning.

Tanken på en Internationell kvinnodag uppkom i början av 1900-talet. 1910 anordnades en socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn, som instiftade en dag till stöd för kvinnlig rösträtt (som i Sverige dröjde ända till 1921)
Tänk er kära medsystrar - vi har inte haft rösträtt i hundra år ännu i Sverige.

Men -  behöver vi kvinnor i Sverige idag - verkligen en särskild dag?

Ja - absolut!!!

 I Sverige idag är det så att 229 000 fler män än kvinnor har ett jobb.

Svenska kvinnor har i genomsnitt 4400 kronor mindre i månaden än män.

I genomsnitt är det 70 procent män och 30 procent kvinnor i tidningarna.

Och det viktigaste av allt -  i Sverige dödas i genomsnitt 16 kvinnor varje år av en man som hon har eller har haft en nära relation till. Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäldes 27 200 fall av misshandel mot kvinnor under 2011.

Men visst har vi det bättre än våra medsystrar i många andra länder.

Vilket inte betyder att vi ska slå oss till ro.

Internationella kvinnodagen behövs - över hela världen!

Födelsedagsfest.Pixie fyller sex år och kusin Stella tre år. Barnbarnens barndom går snabbare än vad barnens gjorde!

Ser du stoppskylten vid vägen som ber dig stanna.

Stanna för att möta dig själv.

Först när vi vågar stanna och möta oss själva och  respektera och älska den vi möter kan vi lyckas med att att fullt möta andra - istället för att mäta oss med andra! 

Nu har denna omröstning varit uppe en månad - och så här blev resultatet!

Många gillade snön som kom - och som åtminstone hos mig, snart är borta igen!