Gammal tavla om mannens åldrar

Jag tror att vi alla av och till funderar över detta med ålder.

Ålder är faktiskt process, en slags synvinkel på livets oavbrutna flöde, samtidigt som det också är ett

sätt att organisera och stycka upp detta flöde i mindre enheter.

En gammal metafor för att beskriva åldrandet och vägen genom livet är ålderstrappan.
Steg för steg klättar man  till 50 år och sedan bär det utför.

Så var det ju på farmors tid.

Gissar att ni allihopa har kort på farmor eller farfar -eller annan äldre släkting på 50-årsdagen.

Ful klänning, missklädsam frisyr, bister min  och omgiven av ett blomhav....och man tänker....men hjälp....så gammal hon/han ser ut...jag är ju äldre än henne/honom idag!

Man blir "äldre" den dag man går i pension om inte ännu tidigare.

Läste en forskare ( eller åtminstone fick jag känslan av att det var en forskare)som hade skrivit så här: "Man skiljer ju numer mellan ”yngre-äldre”, ”vanliga” eller vad man skulle kunna kalla ”medelålders äldre” och ”äldre äldre”.
De yngre äldre är de mest aktiva pensionärerna,de som reser, studerar, motionerar osv.
De ”medelålders äldre” är de som mest befolkar pensionärsföreningar och frivilligorganisationer.
De äldre äldre är helt enkelt de allra äldsta, vanligen också de svagaste och sjuka"

En enda sak håller jag med om - de äldre, äldre (ett uttryck som man inte ska använda idag enligt dem som vet) är sjukast, mest beroende av hjälp....men de är verkligen gamla....mellan 90-105 år.

Med något undantag för de som drabbats av sjukdom redan tidigt under "äldrelivet".

Detta vet jag eftersom det är dessa äldre som våra frivilliga gör de allra flesta ledsagningsuppdragen hos-och de allra flesta besöken.

Men som frivilligsamordnare vill jag bestämt protestera mot att åtminstone vår frivilligcentral befolkas av personer av frivilliga över 70 år.

Det finns flera under sextifem än över bland våra frivilliga.

Ungdomar är underbara frivilliga - och de tilltalas av att få komma i nära kontakt med riktigt gamla personer.

Men underbara frivilliga är också 70-åringarna.

Och de som även är äldre än så.

Så det här med ålder - det är ingen bra måttstock på socialt engagemang i varje fall.

Det finns fördelat över alla åldrar!

Men visst känns denna bilden bättre - och sannare

Morgonen är tidig då min väckarklocka ringer.

Inte för att jag egentligen älskar tidiga morgnar även om det är en speciell känsla att veta att hela den långa dagen ligger framför.

Nej - mera för att hinna in här i bloggen innan dagens plikter tar sin början.

Ett ljus brinner vid min dator- medan tankarna vandrar.

Tankar om livet det som pågår  hela tiden, överallt på vår jord.

Vad vill jag göra med den här dagen?

Vad vill du göra ?

Vad tror du att du måste i dag?

Vad är det som får ditt hjärtas ljus att brinna?

 Tänd det ljuset idag! 
Innan jag släcker ner datorn för en snabbdusch och en tremilaresa in till jobbet  önskar jag oss alla en fin dag -   en dag fylld med ljus och kärlek.

Att betyda något för någon annan är oerhört stort.

Något av det största du kan vara med om faktiskt!

Tycker du att jag tar till överord?

 Jag anser inte det.

Jag tror att vi alla har ett starkt behov av att få betyda nåtot - i alla fall för någon!

Har du tänkt på att hela livet består av möten.

Dessa möten ger dig något - de lyfter dig!

Du blir sedd!

Varje möte speglar sig i dig och formar dig .

Den fantastiska person som är du har blivit till så underbart just genom möten.

Möten med andra.

Som har sett dig!

Mött dig - pratat med dig!

Har du sagt till dig själv att du är fantastisk idag?

Om inte – gör det, för det är du!!

När du själv upptäcker att du är det så kommer också andra att upptäcka det!

Du kommer att uppleva att du har betydelse för dem du möter!

"När skrattade du sist?"

Orden stod på anslagstavlan i ett föreningshus i en annan stad som jag besökte för ett bra tag sedan.

Av någon anledning dök de upp i mitt minne i går på jobbet.

Jag mådde inte bra....axlarna var upphissade i öronhöjd - och jag försökte göra det omöjliga.

Jag satt och gick igenom registreringarna av de som önskat kontakt med en frivillig.

Nöden bakom orden grep mig - jag insåg att jag inte kommer att kunna möta allas önskan.

Det fattas frivilliga!

Även om vi har över 200 registrerade frivilliga så finns det bara ett par stycken "lediga" just nu.

Behoven är så många fler.

Och de skriker emot mig mellan de kortfattade raderna i vars och ens önskan.

Jag insåg att det kommer att ta tid att fylla alla dessa önskemål - som dessutom för varje dag blir flera.

Inte något att skratta åt precis.

Jag vet att jag gör vad jag kan - till och med försöker trolla - och det räcker inte.

Stressad?
Utan tvekan!

Och så kan jag inte hjälpa en enda.

Kom också ihåg några ord som jag hörde på en stressföreläsning för en tid sedan: "Det är din tolkning av situationen som skapar stressen."

Jag insåg att vad jag behövde just då och just där var ett gott skratt.

Men var hitta skrattet?

Jag reste mig upp från skrivbordet och gick runt i lokalen när tankarna plötsligt började vandra bakåt i tiden.
När jag plötsligt i tankarna fann mig själv i ett kök som var mitt för länge sedan.
Min idag vuxna son var i tvåvårsåldern och hade just lärt sig prata,

Men han pratade förstås så att det mest bara var en mor som förstod honom.
Vilket också noterades av hans tre år äldre syster.

....plötsligt hörde jag henne säga: Ska du säga...som inte ens kan prata....

och svaret från den lille tvärsäkre tvååringen: Säje du va..plataj och plataj hela dagana ja...så de så...

Och plötsligt kom skrattet....

Åt minnet...

Säkert är det lika för dig ibland - att stressen hinner ifatt dig och lägger sig som ett skruvstäd över  axlarna.
Plockla då fram något riktigt komiskt eller roligt du varit med om...berätta det kanske om du har någon som lyssnar...och skrattet kommer - och skruvstädet mildras...för att till sist helt försvinna.

I stället för att tänka att du har svårt för att skratta eller att det inte finns något att skratta åt.

Leta orsaker att skratta!

Lägg de roliga sakerna på minnet.

Varje gång något är kul, memorera alla detaljer kring vad det var du skrattade åt och hur det kändes i kroppen så du kan plocka fram känslan vid behov.

Då skaffar du ett effektivt vapen mot stressen som enbart förkrymper dig.

Någon har undersökt skrattets betydelse genom att intervjua 516 personer som deltagit i skrattgrupper.

Resultatet visar att: 85 procent fick bättre självförtroende.
83 procent av dem som led av någon åkomma kände en förbättring.

79 procent fick bättre livskvalitet och bättre humör.

69 procent blev mindre stressade

66 procent fick lättare att koncentrera sig - och 57 procent sov bättre.

Dessutom vet man att  skratt bidrar till att öka antalet vita blodkroppar som stärker immunförsvaret.

Lungkapaciteten och syrehalten i blodet förbättras när vi skrattar!

Rent påtagligt vet vi ju alla att ett leende ansikte är attraktivt.

Mimiken blir mer levande och ökad blodtillförsel ger näring och glöd.

Så kära vänner - släpp loss skrattet!
Det är gratis och betydligt billigare än läkararvoden!

Har du inget att skratta åt?

Det är jag säker på att du har - men du får kanske inte tag i det just nu.
Då ska du lyssna på detta - och jag lovar att du skrattar gott innan klippet är slut!

"Pennan är vassare än svärdet” sa den engelske politikern och författaren Edward Bulwer-Lytton.

Och så finns det ett gammalt ordspråk: ”Sår av svärd kan botas, inte sår av ord.”

Ord är mäktiga.

Och bör behandlas varsamt.

Inte ens en språkprofessor kan svara på hur många ord det finns i svenskan.

Visst är det faschibnerande.

Det finns ett ord som jag älskar i vårt språk och det är ordet FÖRTROLIG.

När jag vågar vara förtrolig med någon då hyser jag tillit.

Då vet jag att de ord jag säger kommer att tas emot av ömma händer.

Då vågar jag fullständigt vara mig själv.

Låt oss använda orden idag så att de bygger upp dem vi säger dem till.

Låt orden bli ljus för den som lever i mörker.

Tröst för den som lever i sorg.

Hopp för den som tappat sitt hopp.

Det finns inget viktigare än att göra våra ord till en spegel där våra medmänniskor kan spegla sig själva - och se något oändligt vackert.

Ord har makt!

Låt oss använda dem försiktigt!

Häromkvällen när jag kastade en blick ut igenom fönstret lyste  en vänligt ljus fyrkant emot mig genom mörkret.

Grannens köksfönster.

Som en vänlig fyr som gjorde  att jag inte kände mig ensam fastän jag just då var det

Säkert finns det fler fyrar i tillvaron som liksom framträder mer när jag lyfter blicken i en grå vardag .

Och - hädanefter ska jag alltid ha en lampa i varje fönster- som skapar små fyrkantiga öar av ljus i den mörka natten.

En hälsning till någon granne som kanske inte kan sova, känner sig ensam!

Låt oss vara fyrljus för varandra med närvaro och uppmärksamhet och sprida ljus och framtidshopp med våra ansträngningar.

Ha ljus i våra ögon som ger känslan av att höra till och duga för dem som möter oss.

Ett ljus i våra ord som ger den som som känner sig slut och marginaliserad får nytt hopp.

Det intressanta med ljus är ju att man inte kan se ljuset, ljuset drar liksom ingen uppmärksamhet till sig självt. 
Vi ser inte ljuset utan ljuset låter oss se.

Därför är det först när vi glömmer oss själva och ger ut av det ljus som bor i oss som vi verkligen kan lysa upp en annan människas liv och dag.

 Vi behöver varandra, någon som kan sprida ljus på min tillvaro, inte någon som säger titta vad jag är bra utan som säger se här, och låter oss se genom deras ljus. 

Detta är att vara ljus, att älska vår nästa.

Bilden lånad här

Livet är verkligen en vandring på skör is.

Det gäller att sätta ner fötterna försiktigt så man inte trampar igenom.

Så sa en gammal kvinna som jag besökte tidig förmiddag idag.

Hon är en av de visaste människor jag vet - men så har hon också levt i 98 år.

Och besitter en egenskap som jag tror är väldigt viktigt för att bli vis - eftertänksamhet.

Vi pratade lite om detta idag - att vara klok och att vara vis.

Två ord som används som synonymer - men som inte riktigt täcker varandra var vi helt eniga om.

En liten tvååring kan vara klok - men mera sällan vis...det krävs det livserfarenhet till att bli.

Och förmåga att integrera det man möter med sina tankar och sitt liv.

Vilket underbart jobb jag har!

Att mitt i vardagens stress få sitta ner en stund hos den som av ålder hamnat lite vid sidan om - och få njuta av all hennes samlade vishet!

Har du tänkt på vilka fördelar som kommer av att vara tålmodig?

Tålamod ger dig lugn i själen.

I stället för att kastas in i ilska, panik eller rädsla genom omständighet, kan du sätta den i perspektiv och hålla huvudet kallt.

 Tålamod ger dig möjlighet att klara hinder  och möta livets utmaningar med mod, styrka och optimism.

Men om man inte har tålamod då!

Hur gör man då?

Jo faktiskt är det så att man kan träna sitt tålamod.

Tålamod är något man gör, inte något man har eller inte har.

"Det är ett beslut du fattar om och om igen.

Tålamodet kan tränas - precis som du tränar en muskel.

För att kunna öka ditt tålamod är det intressant att förstå vad tålamod egentligen är.

För mig är tålamod en omskrivning för mod att tåla väntan.

Vi får så lätt för oss att väntan är en signal om att något är fel.

Vi vill ha en omedelbar behovstillfredsställelse eller ett omedelbart resultat.

Om detta uteblir blir vi frustrerade.

Så var det med mig ända tills jag började se stunderna av väntan som en gåva.

En stund att landa i mig själv.

Kanske tänka på något roligt.

Se mig omkring och verkligen SE min omgivning.

Jag slutar de här tankarna om tålamod med ett citat av Glenn Ford:
"Otåligheten bryter av nyckeln i låset och måste sedan sätta sig i trappan och vänta."