Inte bara stillhet vid levande ljus
när jag barnsligt kan ana en osynlig hand
som vill skydda och leda och bära
nej också i dagarnas högljudda brus
där det sällan finns rum för mitt bortanförland
kan jag känna att Herren är nära
Inte bara när dagen förlängs och blir ljus
och jag tycker att maskros och gullviva ler
för att Skaparen prisa och ära
nej också drömmar blir aska och grus
och jag inget kan tro eller hoppas på mer
kan jag känna att Herren är nära.

Okänd poet

 Både Charles och Penzeln tycks ha fastnat för Atle Burmans dikt som jag citerade här i morse...så jag tänkte bjuda på lite mer av denne ganska speciella poet!

Kärlek är hjärtats berömda förmåga
att vara nåt mer än en pump
kärlek är eld eller tynande låga
som beror på nåt mer än en slump.

Kärlek är kanske det vackraste ord
som språket och ordboken känner
kärlek är bristvara här på en jord
där vi människor sällan är vänner

Kärlek är måndan som motvilligt dagas
och bjuder på vardagens grå
kärlek är dammsugarslang som ska lagas
och bilen som inte vill gå.

Kärlek är arbete, städning och mat
och ungar och urvuxna kläder
kärlek är högtrycks- och lågtrycksklimat
som ger växlande, ostadigt väder

Kärlek är våren då ängarna grönskar
och björken så skönt spricker ut
kärlek är undret vi går här och önskar
ska hända oss själva till slut.

Kärlek är ungdom och gryende dag
en sång som två hjärtan kan skriva
kärlek är kraft av det sällsamma slag
som ett helt universum kan driva

Kärlek är stjärnor som himmelen tänder
när sommarn förvandlas till höst
kärlek är åldrande makarnas händer
som söker varann och ger tröst.

Kärlek är aftonens hemliga bud
och vilan, den sköna och sälla,
kärlek är dagen som gryr hos en Gud
som är kärlekens eviga källa

Atle Burman

Någonstans finns ett gränslöst Nu
någonstans finns och lever Du
jag möter Dej och i min själ
jag vet jag alltid känt Dej väl:
Din hand så varm, Din blick så mild
jag bär längst in en evigt älskad bild
Någon gång finns ett tidlöst NU
någonstans finns och väntar Du
Du möter mej och allt känns väl
Du vet jag längtat med all min själ
jag viskar tyst Ditt namn
från kölden går jag in i livets port
i Din vidöppna famn

Atle Burman

Staden är inramad mellan rondeller och höghus
fängslad mellan parker, papperskorgar och tidningshållare
Det är mediernas brus som lyfter morgonen i Stockholm
på plattan rusar alla omkring, Åhléns har precis öppnat
Dörrar öppnas och stängs
bussar kommer och går
ingen vill stanna kvar
ensam
vid en busshållplats
där är det lika
ensamt
som på en kyrkogård
Stadsluften är kall
studsig
rusig
av alla avgaser
I rusningstrafik kan man knappt
andas
alla bor i sin egen bubbla
varenda säte på bussen är
uppvärmt
verkligheten känns
rå en kall
dag
som denna
utanför fönstret knastrar färgerna
gult, rött och brunt som diamanter
och dimman är långt borta

Camilla Jönsson

Nu är det natt över jorden.
Darrande stjärna, gläns!
Världarna vandra så fjärran.
Mörkret är utan gräns.

Marken och mullen och mörkret,
varför älskar jag dem?
- Stjärnorna vandra så fjärran.
Jorden är människans hem.

Erik Blomberg

Jag klättrar på önskningens stege,
jag har klättrat så långt att jag vet:
att den stegen är hög som en himmel och djup som en evighet..
Nils Ferlin

Att älska är livets mening
att bortom oss själva se
att taga emot och lära
att taga emot och ge
att öppna hjärta och sinne
för allt som är skönt och gott
och låta det lysa och värma
varhelst vi vår uppgift fått.

Må aldrig vi mista förmågan
att bortom oss själva se
att kunna motta och växa
att kunna älska och ge.
Rut Bucht

Du människa,
hur enastående du är
ingen annan lik

Född unik
uppvuxen i en annorlunda värld
än alla de andra

Formbar, sårbar

Du människa,
du bär genom livet
en outsläcklig törst
efter kärlek
efter bekräftelse
att återspegla
det goda livet

du lyckas ibland
ibland gör du det inte
Men - genom glädje och sorg
genom medgång och motgång
växer du

Under tiden 
växer det fram en ömhet
för allt det otillräckliga
det som inte nådde ända fram

medmänniskorna blir fler och fler
liksom du delaktiga i alltet

Liselott