Inlägg publicerade under kategorin Andras dikter
Det faller dig inte in att tycka
att hela ängen är mindre vacker
därför att små och svaga blommor
växer sida vid sida
om större och grannare.
Varför tycker vi inte
att det ska vara lika självklart
att människor får växa upp
sida vid sida
fastän de är olika rustade!
Karin Stensland Junker
När mammor dör,
då förlorar man
ett av väderstrecken.
Då förlorar man
vartannat andetag:
då förlorar man en glänta.
När mammor dör,
växer det sly överallt.
Göran Tunström
Det glimmar en guldtråd i väven
som solstrålar i det grå.
Du kanske ej finner tråden,
men den finns, den finns där ändå.
Du ser ej i allt det gråa
en ljusare färgnyans.
Men synar du väven noga
då ser du guldtrådens glans.
Hildur Forsmark (1898-1986)
Du längtar hela livet
så en dag tar livet slut
då vet du äntligen; att leva
är att ständigt längta ut!
Att längta efter kärleken,
efter en enda kort minut
av hemkomst här i kosmos
längtan efter Gud.
Uffe
Osynlig som en blommas doft
och fri, gudomligt fri,
så lämnar jag den jord, det stoft
man sagt jag skulle bli.
Jag rör mig, svävar fjärilslätt,
och lyckan saknar ord
tänk, hjärtat hade ändå rätt:
min själ blir aldrig jord.
Från världens land och stad och hus,
från livets korta dag
jag föds på nytt och fylls av ljus
till själens andetag,
varthän jag skulle det vet jag om
liksom jag vet till Vem,
som knappast behöver viska Kom
förrän Hans barn vill hem....
Sån är min enkla barnatro
- men medge den är ljus:
jag tror att en gång får jag bo
i himmelskt Fadershus.
Och utan ängslan då jag går
från välkänd jordisk värld
och härlig flygförmåga får
till själens himmelsfärd..
Så mycket jag vill tacka för,
så lite jag förstår.
Men hjärtats bön som ingen hör
högt ovan stjärnor når,
då sker det: där och här blir ett
och inget skiljer mer.
Vad ingen hört, vad ingen sett
nu själen hör och ser.
Atle Burman
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös, hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn,
och plötsligt känns det som om all världen försvann,
som tiden stod still, en tös, hon finns till!
En livets gåva är du min lilla!
Tänk blodet i mig blev blod ini dig
vandrar genom tider, ådror och märg,
släktled i mig blir släktled i dig
här är du - en av oss,
en ny länk i livets kedja.
Jag lånar dig jag, min skatt, för ett slag,
en stund så kort som vore den ett andetag,
en vindpust av tid är ditt och mitt liv
en livets gåva är du min lilla!
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
Okänd poet
Sorg och glädje ?
människans lott.
När vi detta rätt förstått
blir färden trygg
i stort och smått.
Sorg och glädje: tråd för tråd
själens klädnad vävs av nåd,
ty i var flik av sorgens våd
gömmes glädjens silkestråd.
Vi möter dem ibland
de stjärnögda och stilla,
som liksom sprider ljus
på vägen där de går
Bland alla som har brått
och sliter och far illa,
har dessa människor tid
att sprida lite ro
Det stjärnögda folk
som anar mer än andra,
att människans hemland
är en himmel full av ljus
Vi möter dem ibland
och glömmer plötsligt stressen
Vi värms av ögonblicket
De ger oss av sin ro
Ulla Wallerström
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 | |||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
||||||
|