Direktlänk till inlägg 5 januari 2008
Igårkväll snubblade jag över manuset till min bok "Ända ut till den yttersta udden" (http://www.jungestroms.se/varabocker.htm)
Jag bläddrade lite - och tårarna rann.
Inte av sorg. Mera av stolthet och glädje över att du var min mamma.
Det har gått 9 år sedan du lämnade oss.
Och jag har hunnit upptäcka att du aldrig varit mig närmare.
Du - och allt det du representerade bor i mitt hjärta.
Ändå är du en värld ifrån mig.
En värld om vilken jag inget vet.
Men du vet!
Och där- i mitt hjärta- hos dig bor friden.
Från en värld bort fortsätter du att ge mig.
Jag kan nästan höra din röst, ditt skratt - och i skymningen anar jag ofta din gestalt.
Från en plats i mitt hjärta ger du mig ännu råd, tröst och närvaro.
Jag kommer aldrig att mista dig helt.
För jag har varit med om dig!
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 |
4 | 5 | 6 | ||||
7 |
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | 31 | ||||||
|