Fyrtio är ungdomens ålderdom
Femtio år är ålderdomens ungdom

Sitter i mitt arbetsrum

snurrar förstrött på stolen

biter i en blyertspenna...

väntar på ett telefonsamtal...

Men tiden går

och samtalet dröjer...

så jag trycker fram

en sökmotor

och letar

efter ingenting

Plötsligt får jag syn

på orden

"länk till tron".

Nu visade sig tron vara

en förkortning

för något helt annat

men - tänk om -

så lätt

att tro

om det funnes

en länk

till tron.

Kaela

När ens egna hjärnceller inte kan
följa med i debatten, kan man trösta
sig med Mumintrollets kloka beslut:
en annan får fundera, som är klokare än jag".

Tack Ulla- aha du har varit borta, därför jag har inte sett dig!

Ja på tal om att kärlek är något man skapar i sitt liv minns jag min mors ord dagen före bröllopet: "Glöm inte bort att det framför allt är ett stort jobb!"
Hon hade så rätt!

Frump- det är så sant- det är inte alltid lätt att ta tag i känslorna.
Men det man inte tar direkt får man ta senare- och då kan det ha maskerat sig!

Sissel i Norge-ja det är så sant. känslor ska inte stoppas unden.

Jag tror hon visste det; Astrid.
Men jag tror ändå att den unga Astrid som kom hem och födde en son utom äktenskapet fick stoppa många känslor i påse. Särskilt när hon fick lämna barnet ifrån sig.

Säkert finns den sorgen med- maskerad- i många av hennes böcker sen.

En stor kram till er alla tre!

Är det något som vi människor är bra på, så är det att fly ifrån känslor som gör ont. Jag brukar försöka tänka på dessa rader, när jag är på väg att packa ner någon känsla i ryggsäcken.

Knuffa inte undan något som kommer i din väg. Upplev det. Så lär du lättare att känna och betrakta. Det som varit. Som gör ont i din själ.

Det är tänkvärda ord, jag tror att det är bra om vi kan och vågar ta tag i dessa känslor så fort som möjligt, vad tror ni?

Vore jag Gud
då skulle jag gråta
över människorna,
dem som jag har skapat
till min avbild.
Vad jag skulle gråta
över deras ondska
och gemenhet
och grymhet
och dumhet
och deras stackars godhet
och hjälplösa förtvivlan
och sorg.

Och jag skulle gråta
över deras hjärteångest
och eviga hunger,
deras oro
och dödsskräck
och ödsliga ensamhet
och över deras öden,
deras ömkliga små öden
och deras blinda famlande
efter någon!
… Kanske mig?

Och vad jag skulle gråta
över alla dödsskriken
och allt blod som flyter
så förgäves,
så innerligt förgäves

och över hungern
och hopplösheten
och nöden
och alla vanvettiga plågor
och ensamma dödar
och över de torterade
som skriker och skriker
och över de torterande
ännu mer.

Och så alla barnen,
alla, alla barnen,
dem skulle jag gråta över
allra mest.

Ja, vore jag Gud,
så skulle jag nog gråta
mycket över barnen,
för inte hade jag tänkt
att de skulle få det så här.

Floder, floder
skulle jag gråta,
så att de kunde drunkna
i mina tårars
väldiga vatten,
alla mina stackars människor,
och det äntligen
bleve ro.


Astrid Lindgren

(ja just den  Astrid - allas vår sagotant)

Den stora kärleken blir större med åren. Den lilla går det inte lika bra för. Den minskar väldigt fort och slutar med skilsmässa med buller och bång
Gun 7 år

Att finnas i din närhet fyller mig med livslust
Kramarna du ger mig är näring för min stora kärlek
Inom mig känner jag mig full med bubblor som i julmust
mina tidigare möten har i jämförelse verkat blek

Hålla ditt ansikte i båda mina händer
när våra läppar och själar möts i stor passion
jag vet att du och jag är de bästa fränder
tillsammans med dig jag vill möta min slutdestination
Okänd poet