Direktlänk till inlägg 22 februari 2014

Nära döden är nära livet

Av Kaela - 22 februari 2014 09:03


 


Min mor tillbringade sin sista tid i livet på ett hospice.

Personalen var alla utan undantag, helt underbara människor.


Jag funderade ibland över detta- och - över deras val av arbetsplats.

Vad är det som gör att man väljer att arbeta, finnas varje dag i dödens närhet?


En av sköterskorna jag frågade sa:  "Samtalen med dessa svårt sjuka har givit mig helt nya perspektiv."
Kan det vara så att närheten till döden ger ett nytt perspektiv på livet?


En annan sköterska svarade: "Jag som varit rädd för att flyga, rädd för att dö själv kunde plötsligt inte känna någon rädsla alls."


Många av oss går omkring i en knuten rädsla för döden.

Vi vidtar en massa mått och steg för att skydda oss mot den.

Vi vill helst inte tala om det.

Det mest förbjudna samtalsämnet har någon sagt.


Kan det vara så att i flykten från tanken på döden accumulerar rädslan och i närheten av döden försvinner rädslan?


Kan det till och med vara så att rädslan för döden kan hindra oss från att leva?

Rädsla, generellt sett, hindrar oss ju från att uppleva och leva fullt ut.


Jag tror att när vi ska dö behöver vi närheten till livet. 

Allt omkring oss som tyder på liv får betydelse. . 
Det som lever blir viktigt, en nyfödd kattunge, ett nyutsprucket löv För där finns livet.

Det är nog något som många av oss konstaterat när vi följt en älskad människas sista steg.


Kanske kan vara så att livet blir mera liv i dödens närhet.


Vi kan förstås inte gå omkring och tänka på döden varenda dag.

Men jag tror att om vi integrerar döden i vårt liv - accepterar insikten att det är något vi alla ska göra - dö - då kommer livet att bli mera levande.
Vi kommer att leva mera intensivt.

Verkligen vara i nuet.

Och det är ju i nuet som livet bor.

Njuta av duschstvålens doft, maten vi äter, människorna vi möter....








 
 
Caelum

Caelum

22 februari 2014 11:08

Livet och döden går hand i hand och inget jag är rädd för, kanske att det ska göra ont..men inte själva döden. Den är nog mångt mycket enklare än att leva vidare med sorgen tills livet inrättar sig och förlusten kan omvandlas till en annan nivå.

I mitt yrkesliv följde jag många på deras sista färd, tog hand om både dem och deras kära på bästa sätt. Det var betydelsefullt att finnas där för dem just där och just då...

En dag blir det min tur, jag hoppas att någon håller mig i handen och torkar min panna....även att de finns där för dem som följer min sista resa.

Kram/caelum

http://www.caelumlife.blogspot.com

Kaela

22 februari 2014 12:16

Ja, så är det verkligen....livet och döden går hand i hand.
Och ingen av oss vet när det är vår tur.
Vi kan bara njuta av det som är just nu - och veta att egentligen går ingen ensam - de sista stegen - någon möter....

Ha en skön lördag!

 
skogsfen

skogsfen

22 februari 2014 17:59

Det är det enda som vi säkert vet, att vi en dag ska dö. jag tror rädslan kommer av att det är så definitivt och ingen vet riktigt vad som händer sedan.
Vi har också i vår rädsla slutat att ta döden till oss som den naturliga sak den är. Skjutit på ansvaret och lagt det på andra.
Jag är nog inte rädd för själva döden men jag är rädd att ligga sjuk länge innan och ha ont. Det är nog också en orsak till rädslan för döden för oftast så innebär det sjukdom och lidande innan.
Kram från Skogsfen.

http://skogsfen.bloggplatsen.se

Kaela

23 februari 2014 08:28

Jag tror att det är just där rädslan bor som mest Skogsfen.
Rädslan är mera en rädsla för döendet än för döden.
Smärta, sjukdom, nedbrytande skrämmer oss.

Allt gott till dig med en kram!

 
Eva

Eva

22 februari 2014 21:13

Just nu .....vill jag leva ....just nu !!
Jaa döden får oss att känna oss mer levande så är det ju För döden lever vi med varje dag precis som livet självt.

http://j

Kaela

23 februari 2014 08:26

Ja så är det....den bor faktiskt i oss från vårt första andetag!

Allt gott till dig Eva!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kaela - 3 februari 2019 10:46

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

Av Kaela - 20 januari 2019 18:49


  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

Av Kaela - 9 januari 2019 06:42


          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

Av Kaela - 4 januari 2019 06:50


             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

Av Kaela - 3 januari 2019 07:07


    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skapa flashcards