Min man har gått på fotbollsmatch mellan IFK och AIK med sina kollegor.
Ensam hemma känns riktigt bra en stund.

Men - tänk om ensamhetenen vore min vardag?

Hur skulle jag känna då?

Är vi människor ensammare idag än vi var förr?

Ja jag tror det.

Beroende på förstås hur långt tillbaka i tiden man går.

Om vi går ända bort till bondesamhället fanns det inte många ensamma människor.

Familjerna bestod egentligen av alla generationer.

Men var det alltid så bra?
Nej givetvis inte.

Tror att det fanns många åldringar som omgivna av sin familj kände sig ensamma även då.
Eller åtminstone oänskade när de inte längre kunde bidra till det gemensamma arbetet.
Kanske med den vård de behövde lagd på en motvillig sonhustru - eller dotter.

Då stod kvinnorna för hela delen av barn och äldre.

Idag delas det ganska bra på vården av barnen - men jag undrar hur det är med vården av äldre?

Förr fanns det i alla byar och i varje kvarter i städerna den där tanten som hade koll på allt.
Hon som ofta kallades "Dagens Nyheter"

Hon finns knappt alls längre och framför allt inte i städerna.

Nu mera är det knappast någon som vet något om någon annan, och i många fall vet vi inte ens vad grannen i samma trappuppgång heter.

Skvaller och social kontroll kan ju kännas oangenämt och hindrande.

Men det var också ett sätt att bry sig om - trots allt.

Bryr vi oss om längre?

Ja jag tror att vi gör det - men att vi allt för sällan orkar omsätta omtanken i en handling av omsorg.

Så kanske är det tid vi framför allt skulle behöva för att inte vara så ensamma i det samhälle vi har skapat idag.

Men inte bara tid!

Även kunskap om människors behov.

Och god vilja!

Avslutar med Ragnar Thoursies dikt som jag tycker mycket om:

Det vanliga-det ofattbara.

Tre gamla sitter framåtlutade i sin handikappbuss,

med öppen mun åser de undret.

Det är ett par dagar in i maj, i vårmånaden,

undrens tid. På en natt har grönska fallit över träden,

I sjuttio, åttio år har de sett det återkomma,

ändå är de lika gripna nu som första gången.

Den plötsliga grönskan i träden en morgon i maj.

Det vanliga.

Det ofattbara.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...