Direktlänk till inlägg 19 juni 2017

Tankar och dikt av Zacharias Topelius

Av Kaela - Måndag 19 juni 09:05

 

 

 


Igår under promenaden på Krematoriets kyrkogård passerade vi många låga små stenar.

En av dem stannade kvar i mitt minne: "Det stod Elisabet - och därunder "Älskad vän och moder"

Kanske var det den lite ovanliga texten som drog mitt intresse till just den stenen.

Medan vi gick vidare märkte jag hur det poppade upp rad efter rad av Zacharias Topelius dikt "Min moder"

Den är så vacker- och jag hoppas dui ska låta dikten hitta in till ditt hjärta trots de (eller kanske till och med tack vare) de ålderdomliga formuleringarna½


Var finns en kärlek, som intill döden,
står oförändrad i alla öden,
som likt Guds ängel övervakar
och fordrar intet, men allt försakar?
På denna jorden finns endast en:
en moders kärlek är det allen.

Allt band är själviskt, som hjärtat binder:
den kyss, som bränner på brudens kinder,
den hulda famn, som en syster räcker,
den späda arm, som oss barnet sträcker;
vår bäste vän har en lön sig drömt:
en moder ensamt har det förglömt.


När minnes hon i de långa åren
den tunga smärtan, den heta tåren,
sin ungdoms vår, som ej fås tillbaka,
och dagens möda och nattens vaka
för detta barn, som hon älskar mer,
ju mer hon allt för dess lycka ger?

Och vem kan giva vad hon oss skänker?

Den första tanke som barnet tänker,
den första bön som dess läppar stamma,
den första kärlekens rena flamma,
den första maning för rätt och dygd,
för sanning, frihet och fosterbygd!

Och vi, vad giva vi henne åter?
Ack, mången sorg, som hon ömt förlåter,
vår svala kärlek, åt flera delad,
vår omsorg, ofta förströdd, förfelad,
ej ens vår åsyn är hennes tröst:
bon lämnas ensam i lifvets höst.

Och dock hon följer med sina tankar
det vilsna barn, som i världen vankar,
och hennes bön, som en ängels fackla,
går klar framför oss, när stegen vackla,
och lyser vägen med Kristi tro
och banar stigar och bygger bo.

Välsignad vare en sådan moder!

O, det är sötma i tårefloder,

det är en hugnad för alla tider,
att i det själviska livets strider
få rota sig vid en sådan barm
och af dess kärlek få kyssas varm!

Så löna, Gud, vad ej vi förmådde!
Det var ditt frö hon i tiden sådde,
det är din kärlek, den evigt höga,
som speglar sig i en moders öga,
och därför känns som en sol gått ner,
när detta öga ej strålar mer ...
Zacharias Topelius

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Kaela - Onsdag 20 sept 17:20


              Vi satt några kvinnor runt bordet. Alla var vi i vår bästa ålder. För vår bästa ålder är alltid just nu - eller hur?   Nåja- vi hade i varje fall alla passerat livets middagshöjd...50-årsdagen. En av kvinnorna utbri...

Av Kaela - Onsdag 20 sept 07:26


          Denna dag - ja just idag -  är ännu ett härligt svar från livet på din längtan efter mer! Den nya dagen som är gåvan till dig, och en gåva som fråntagits andra människor. Kanske många som var betydligt yngre än dig men som av ...

Av Kaela - Onsdag 20 sept 06:22


      Lite kylig och murrig morgon idag den 20 september när Elise och Lisa har namnsdag! Gratulerar er som bär något av de namnen så gott och likaså gratulerar jag DIG som har födelsedag idag med värme! Önskar er en fin firardag!   *...

Av Kaela - Tisdag 19 sept 22:14


  Ingen stund är såsom denna, kvällens sista tysta timma. Inga sorger längre bränna, inga stämmor mera stimma. Tag då nu i dina händer denna dagen som förflutit. Visst jag vet: i gott du vänder vad jag hållit eller brutit. Ont jag tänker, ont jag ha...

Presentation

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< Juni 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se