Kärleken tog sorgen i sin hand

Sorgen slet

drog speglade i stunder ett kaos

stillades av tiden
likt Gangnes vattendrag
med

varsamheten

kärlekens

mjuka sammetslena famntag
där himmel möter hav
blir ett
som för evigt dem sammanband

Med strålar i minnet möttes mörker

möttes ljus

det som knöt helhetens band

som förde dem in i molnbeklätt hus

tillsammans förenade

Där vandrade

Kärleken

Där vandrade

Sorgen

in i Ingenmansland

Kärleken tog sorgen i sin hand

Nu vandrar de tillsammans vid varje vattendrag

Vid pärlemor beströdd strand

På bergets varma klipphäll

På toppen av ditt hjärtas höga fjäll

Vid var skogsdunge

I gläntans solfjäderformade strålar

På jord som brukas med händer som i myllan fårar

Toner kommer för alltid att spela i ditt innersta gemak

Så länge du minns

så länge du möter de klanger som ditt hjärta är fyllt utav

kommer att förena

den sorg

den kärlek

som enkom du vet om

den som bär din livsvävs guldtråd

den som gav stundens nåd

Lena jansson

Ja Yvonne...det ska bli underbart att flytta in.

Även om jag bävar för det där med flytt.

Det är ju såå jobbigt.

Men ser fram emot sommaren i huset!

ja Erika...det är nog bara nattsvart förtvivlan hos mamman. Pappan tycks man ännu inte fått kontakt med.

det gör så ont att tänka på.

Man får nästan svårt att andas.

...ser det ut att vara

...kan man sova lugnt sen...

När jag ber dig lyssna på mig
och du börjar ge mig råd
så har du inte gjort det jag bad dig om.

När jag ber dig lyssna på mig
och du börjar berätta för mig
varför jag inte borde känna så,
trampar du på mina känslor.
När jag ber dig lyssna på mig
och du känner att du måste göra något
för att lösa mina problem,
har du svikit mig, hur konstigt det än kan verka.

Lyssna! Allt jag bad dig om var att du skulle lyssna
inte prata eller göra - bara lyssna på mig.

Och jag klarar mig själv..
Jag är inte hjälplös. Kanske modfälld och
bristfällig, men inte hjälplös.
När du gör något för mig,
som jag kan och behöver göra själv,

så bidrar du till min ångest och svaghet.
Men när du accepterar att jag känner vad jag känner,
oavsett hur irrationellt det är,
så kan jag sluta försöka övertyga dig
och kan börja arbetet med att
förstå vad som ligger bakom denna känsla.
Och när det är klart, är svaren uppenbara
och jag behöver inte längre några råd.
Okänd poet

Lilla Engla ännu borta.

Men tydligen har polisen tagit en 42-årig våldtäktsdömd man till förhör.

Denna lilla flicka och tanken på henne och på hennes familj plågar mig precis som jag är övertygad om att den plågar många andra.

Jag skulle kunna skriva metervis om denna boken-älskade den verkligen.

(ni förstår nog att jag sover alldeles för lite- läser minst två timmar sedan jag kommit isäng och min väckarklocka den elakingen ringer redan klockan 5.00 på morgnarna)
I vilket fall- jag ska inskränka mig till så lite jag bara kan - men tillräckligt mycket för att göra er nyfikna.

Denna bok handlar om en tjej som bestämmer sig för att ta livet av sig, mest för att livet känns trist.

 Hon misslyckas och hamnar på ett mentalsjukhus och där får hon veta att hon bara har kvar några få dagar att leva.
Hela hennes syn på livet förändras, döden ger nämligen perspektiv på livet.

Du kan köpa den på Ad-libris

både inbunden och i pocket

klicka här:
http://www.adlibris.se/searchresult.aspx?search=quickfirstpage&quickvalue=Veronica+best%e4mmer+sig+f%f6r+att+d%f6&title=Veronica+best%e4mmer+sig+f%f6r+att+d%f6&fromproduct=False