Vem spelar på en pipa
en låt av gryningsluft,
för himmelsk att begripa,
höjd över allt förnuft?
Vem äger lösenorden,
flöjtvisans dolda text?
Vem spelar på jorden
för djur och växt?

Vem är den gode herden
som för sin flock i vall
och som med gräs förser den
och toner av kristall?
Vem går på betesängar
i sommardagens kvalm
och sover bland drängar
på jordisk halm?


II.

Apollon bor i ett tessaliskt stall.
Ej bär han lager kring sitt gyllne hår:
han sändes från Olympens gudahall,
dömd att försörja sig som dräng ett år.
Det bor en gud i ett tessaliskt stall.

Bland tjänstefolket vandrar han förklädd.
Längst ner vid bordet är hans sked och skål.
Bland kreatur i ladan är hans bädd.
Han äger intet jordiskt föremål.
I herdekappa går en gud förklädd.


III.

Kring höstlig vaktelds bränder
församlar han frysande får
och sköter med kloka händer
de djur som har sår.

Hans sanna hem är sagan,
hans själ är lyra och dikt.
Dock gör han utan klagan
sin jordiska plikt.


IV.

Välsignelse följer
i gudarnas spår.
Om kappan än döljer
hans gyllne hår,
så blomstrar den mark där han går.

Han spelar för djuren,
som följa hans takt,
för solen, för skuren
i nyplöjd trakt,
där döden förlorar sin makt.


V.

Husbonden må vi prisa säll,
Tessaliens monark.
När han står upp vid hanegäll,
är han på helgad mark.

För den som bland hans drängar bor
och äter deras mat,
är solens herre, månens bror
och stjärnornas kamrat.


VI.

Vad faller över träden
för silverglans,
vid pipans bröllopskväden
och djurens dans?

Vad är det för ett rike
han kommer från,
han som ej är vår like,
men blott ett lån?

Erinrar han sig, fången
vid äng och vik,
en värld som är förgången,
en glömd musik?

Erinrar han sig lyra
och jungfrukör,
ett liv av helig yra,
som aldrig dör?


VII.

Än vandrar gudar över denna jord.
En av dem sitter kanske vid ditt bord.

Tro ej att någonsin en gud kan dö.
Han går förbi dig, men din blick är slö.

Han bär ej lyra eller purpurskrud.
Blott av hans verkan känner man en gud.

Den regeln har ej blivit överträdd:
är Gud på jorden, vandrar han förklädd.


VIII.

Tror du att fåren skulle
beta i morgonglans
på gräsklädd jordisk kulle,
om inte gudar fanns?

Tror du, att våren skulle
binda sin blomsterkrans
på alla dödas kulle,
om inte gudar fanns?


IX.

Bjuder ett mänskoöga
till stilla kärleksfest
oss, kyliga och tröga,
som folk är mest,

lägger som himmelsk läkning
för djupa själasår,
en vän, fri från beräkning,
sin hand i vår,

synes en ljusglans sprida
sig kring vår plågobädd -
då sitter vid vår sida
en gud förklädd.

Hjalmar Gullberg

Undertecknads barnatro
har försvunnit från sitt bo
utan mössa, rock och sko.

Här, i hopp att det blir känt,
vart han sig i världen vänt,
gives hans signalement.

Rösten som en fågeldrill,
ögon blå med blank pupill,
blicken hör ej jorden till.

Den som innan ägarn dör
den försvunne återför,
lovas hederlig dusör.

Hjalmar Gullberg

Har du pannkakor över.

Om inte - sätt igång och gör en sats- för detta är en smaskig middagsrätt.

  sats pannkakor

ca 400 gram köttfärs

1 brk creme fraiche, smaksatt med typ paprika chili

extra färsk chili är gott (finhackad)

1 tsk salt

grillkrydda

ost efter behag

Gör så här:

Bryn köttfärsen krydda och häll i  creme fraichen. Låt puttra några minuter och sen svalna. Fyll pannkakorna med några matskedar. Vik ihop till paket och lägg i en smord gratängform. Strö på ost och sen skjuts in i ugnen i ca 225-250 grader 10-15 minuter.

Servera med en fräcsh grönsallad!

VIRUSVARNING!
 
Ett virus sprider sig, kallat 'arbete'.
Om du får 'arbete' från dina kollegor, din chef, via e-post eller på annat sätt - rör inte 'arbetet på något sätt.
Detta virus raderar ditt privatliv. Om du får viruset, följ dessa instruktioner:
 
1.        Ta på dig jackan och ta två goda vänner med dig.
2.        Gå ut i skogen eller på ängen.
3.        Andas in dofterna om och om igen
När du upprepat punkt tre 14 gånger, märker du att 'arbetet' totalt har raderats från din hjärna.
 
Lev idag... i morgon kan det vara försent!

Självklart ska vi brinna för andra!

Men du!

Glöm inte att tända ett ljus för dig själv ibland!

 Också lite indianska ordspråk:

* Vi kommer att bli ihågkomna för alltid av de spår vi lämnar

* Döden är inte slutet, bara ett byte av värld.

* Desto mer du ger, desto mer kommer tillbaka till dig.

"Att vara eller icke vara - frågan
betyder-

är det modigast att tåla
ett vidrigt ödes hugg och pilar eller
att ta till vapen mot ett hav av plågor
och dräpa dem beslutsamt?

Att få dö-
att sova, inte mer, och tro att sömnen
gör slut på hjärtats värk, de slag och stötar
som köttet fått till arvedel-det vore
ett slut, en nåd att stilla bedja om.

Att dö, att sova, sova, kanske drömma
-ja det är stötestenen!

Vilka drömmar
ger dödens sömn, när vi kastat av oss
allt jäkt, och kapat livets ankartross?

Den tanken hejdar oss, och det är den
som gör eländighetens liv så långt.

Vem skulle tåla världens gisselslag,
tyrannens övergrepp, den stoltes fräckhet,
föraktad kärleks pina, lagens tröghet,
ett hutlöst ämbetsvälde och de sparkar
odågan ger den tåliga förtjänsten?

-Vem tålde livet om han kunde göra
sig kvitt allt detta bara med en dolk?

Vem skulle dra på bördorna och stöna
och svettas under livets ok, om inte
vi fruktade för något efter döden,
det oupptäckta landet från vars gräns
ingen har återvänt? Det lamslår viljan,
och hellre bär vi våra vanda plågor
än flyr till andra som vi inte känner.

Den inre rösten gör oss alla fega.
Så går beslutsamhetens friska hy
i eftertankens kranka blekhet över,
och företag av högsta vikt och flykt
kan falla platt och mista namnet handling."

Britt Hallqvist har översatt Shakespeares Hamlet

Nu närmar sig sista april med fart.

faktiskt bara tretton dagar dit- eller tolv snarare om man inte räknar idag och 11 om man inte räknar den 30 april heller.

 Då längtar jag till Uppsala-  som jag tror alla gör- som har sina rottrådar där.

Vilken mäktig grej det är när plötsligt hela Carolinabacken blir vit.

Exakt klockan 15.00 åker alla studentmössor på.

Många av studenterna har haft en riktigt tuff morgon med gökotta som start och sen champagnefrukost, så springet nerför backen är inte alltid helt välordnat.