Så långt tillbaka jag kan minnas har det aldrig hänt att jag tyckt att jag var det som människor sa om mig.
Oavsett om det de sa var positivt eller negativt.
Det är åtminstone något som blivit kristallklart för mig,
"Vad eller vem jag än må vara kan inte förväxlas med det som andra människor beskriver mig som eller vad de kallar mig"...skrev en gång R. D. Laing.
Hur ofta är vi inte snabba att säga om en människa...hon är sån eller sån...han är den här typen av människa.
Egentligen säger ett sånt uttalande mer om den som säger det än det säger om den som omtalas.
En människa är så mångfacetterad och så mycket att det aldrig går att ge ett omdöme egentligen.
Man borde istället för att beskriva människor säga: Möt honom/henne och bilda dig din egen uppfattning.
Jag tror att vi alla har varit med om att möta en människa som andra beskrivit för oss.
Och upptäcka att vi är allt för låsta i vad som sagts om människan för att upptäcka vem det verkligen är jag har framför mig.
skrivmoster
1 mars 2011 09:44
Att bilda sig en uppfattning om en människa utifrån andras tyckande, är absolut inte den rätta vägen att lära känna någon. Det allra bästa är att gå på sin egen känsla och visst bildar vi oss egna uppfattningar. Det är ju helt klart. Jag vill gärna lyfta fram personen för allt det goda och berikande jag ser hos den. Det jag inte tycker om behöver jag inte torgföra. Vem har glädje av det? Ingen är fullkomlig, alla har vi våra små skavanker och det får vi leva med. När jag bär fram andras fel och brister, är det mina egna tillkortakommanden, som jag sett och reagerat på. Det är min spegelbild... Tål att tänkas på!
http://www,skrivmoster.bloggplatsen.se
Kaela
1 mars 2011 12:27
Det var mycket kloka ord Skrivmoster!
Kramar till dej!
Spanaren
1 mars 2011 13:34
Försöker i livets skola att alltid bilda mig en uppfattning om en person, för personkemi och sådant kan spela in en stor roll till det hela också. Tycker inte du om personen kanske jag gör det ;.) /kram
http://spanaren55.bloggplatsen.se
Kaela
2 mars 2011 06:03
Ja så sant....och man ska ju göra andra som man vill att de ska göra mot en själv - och nog vill vi få möjlighet att presentera oss själva.
En ljus dag önskar jag dig!
kram!
e-k
2 mars 2011 09:24
Det är så rätt. Jag minns så förvånad jag blev en gång när en väninna sa till mig så här:
Det kan inte ha varit lätt för din man. (jag trodde direkt att hon menade nbågot negativt, att jag var besvärlig eller nåt)
Hon fortsatte: .....att ha en fru som är så charmig, söt och trevlig, många män måste ha tittat på dig genom åren och avundas honom.
Jag fattade ingenting. Hon kan väl inte mena mig tänkte jag.
Det gjorde hon och det var absolut inte så jag såg på mig själv, precis tvärtom.
http://www.steeperz.com
Kaela
2 mars 2011 11:49
Precis....man blir ofta förvånad av andras kommentarer och har svårt att känna igen sig!
Kramar till dig!