Direktlänk till inlägg 9 juni 2015
Inte har väl jag några fördomar?!
Visst har du tänkt och sagt så också en eller annan gång.
Fördomar - det är sånt som andra har - eller....?
När jag häromdagen skulle handla m,at för veckan fanns i affären en mamma med två barn.
De for fram och tillaka med de små kundvagnar hon tilldelat dem.
De skrek och tjoade.
Hamnade i konflikt med varandra vilket gav omgivningen mer eller mindre hörselskador.
Jag gillar barn!
Jag har själv fem stycken som ju är vuxna vid det här laget.
Och jag hade gärna haft flera...
Men - detta var på gränsen av vad jag ansåg att jag kunde tolerera.
hade denna mamma helt abdikerat från sin föräldraroll eller vad var det frågan om.
Och så - så småningom kom tanken....ja dessa unga mammor, helt upptagna av sina mobiltelefoner(vilket hon faktiskt var), lär inte ungarna minsta hänsyn. (Oppsan, vilken fet fördom), jag som har för mig att jag inte har några sådana.
Men just då mindes jag någon jag läst i Stephen Coveys ”Att leva och verka till 100% - om en pappa på en spårvagn och hans störande barn:
"Det är söndagsmorgon och jag sitter på en spårvagn i centrala Göteborg.
Människorna runt omkring mig sitter lugnt - en del läser tidningen, andra sitter försjunkna i tankar, somliga vilar med slutna ögon.
En lugn och fridfull scen.
Då kommer plötsligt en man och hans barn in i spårvagnen.
Barnen är så högljudda och störande att hela atmosfären omedelbart förändras.
Mannen sätter sig bredvid mig, sluter ögonen och förefaller helt omedveten om situationen.
Barnen skriker, kastar saker och rycker till och med åt sig människors tidningar.
Väldigt störande och ändå gör mannen som satt sig bredvid mig ingenting.
Det är svårt att låta bli att bli irriterad.
Jag kan inte förstå att han låter sina barn uppföra sig på det sättet utan att göra någonting.
Många i vagnen ser väldigt irriterade ut och till slut vänder jag mig därför till honom och säger:
"Nu får du allt se till att hålla ordning på dina ungar.
Du ser väl hur mycket de stör."
Mannen lyfter på ögonlocken, som om han för första gången blir medveten om situationen, och säger stillsamt:
"Jo, du har rätt. Jag antar att jag borde göra något åt saken.
Vi kommer just från sjukhuset där deras mamma dog för ungefär en timme sedan.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till och jag förmodar att de inte heller vet hur de ska hantera det hela."
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | ||||||||
|