
Också den dagen,
tom och vit i din dagbok,
en dag av avvaktan, paus, väntan på någonting annat -
också den dagen var full av pulsslag och andetag,
cellers liv och död och det tysta byggandets fullhet.
Också den dagen var omistlig,
ett nödvändigt steg på vägen -
vägen till det andra,
vägen till det nya...
där avstånden drunknar i närhet och vägen slutar i rymd.
Anna Greta Wide