Drömmar har förmodligen alltid varit viktiga i de flesta samhällen, se t. ex. deras betydelse i bibelns texter.
Jag tycker inte det är så konstigt, snarare märkligt att vi ignorerar dem till den milda grad.
Eftersom de flesta folk på vår jord har och har haft ett magiskt tänkande måste de undra vad är för en märklig värld som de vistas i på nätterna.

Betraktar man globalt och historiskt kommer de flesta ihåg sina drömmar. Att vi i vårt samhälle inte gör det beror främst vårt förnekande av det som inte verkar logiskt samt på den forcerade livsstil vi lever i.
För att få kontakt med drömmarna bör man vara kvar en stund i övergångsområdet mellan sömn och vakenhet.
Att vakna till väckarklocka och sen sätta full fart, eller sätta på teven, är ett västerländskt påfund som direkt hämmar kontakten med drömmar.

En kropp kan vara mer eller mindre funktionell beroende på hur man håller den igång.
Många är medvetna om detta, går på gym, joggar och simmar.
Även våra mentala sidor  behöver motsvarande stimulans för att utvecklas men de flesta har inte kontakt med sin inre skaparverkstad där drömmar, poesi, sånger och bilder kan växa fram.

Som tur är skapas våra drömmar varje natt utan inblandning av det medvetna jaget.
Men när de bara finns där i vårt inre, utan att få den uppmärksamhet de förtjänar, utan att integreras med vårt övriga jag, förlorar vi en av kungsvägarna till vår själ.

Vår själ, ett abstrakt begrepp som sällan diskuteras.
Det är här vi har den djupaste kontakten med oss själva, här vi har möjlighet att känna andlighet, här vi har källan till våra möjligheter att uppleva skönhet, här vi kan känna mening.

Bristande kontakt med själen kompenseras med kortsiktig behovstillfredsställelse och ett rastlöst jagande efter upplevelser som måste vara starka för att kompensera oförmågan att känna de subtila nyanserna.

Att vara stilla…………. 
länge………….
bara uppleva …………..
utåt ………..
och inåt …………..

är en bristvara som är få förunnat.

Jag menar inte att detta är ett idealiskt tillstånd att vistas i jämt. Jag tror på att vara i levande kontakt med andra människor, livet och sig själv. Men för att ha en levande kontakt med sig själv måste man ha förmågan, förmågan att kunna stanna upp, bara vara. Det då man får perspektiv på sig själv och vad man håller på med.

…… att sätta sig vid vägkanten och vänta in sin själ.   

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar  mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute.   ...

  Men vad är nu detta? Moses i soffan!   Ingen hund i soffan sa vi ju! Men vem kan motstå?    Ta hand om dig och de dina, det viktigaste av allt.     ...

          Du som nu och då tittat in till mig under åren kanske saknar morgonrapporten med grattisar med mera.   Orsaken är ju minständigt försämrade syn- Jag väntarr på det program som, ska lunna ge mig nya möjligheter. Den väntan ...

             Plusgraderna har återvänt till Norrköping. Och med dem slasket.   Ingen sol varken idag - 4 januari  eller imorgon - trettondagsaftonen som det ser ut.   Dagens officiella tema; 4 JanuariPunktskriftens dag*Världshy...

    På minussidan även idag. Ingen direkt vind vilket nog gör vädret ännu skönare.     Dagens officiella tema:   3 JanuariJ.R.R Tolkien day   Alfred och Alfrisa har namnsdag och grattas så varmt! DU som har födelsedag idag får...