Direktlänk till inlägg 3 augusti 2011
Semestern är slut för i år.
Underbara dagar ligger bakom.
Tänk så ljuvligt att få rå om barn och barnbarn.
Det är verkliga höjdpunkter.
Det har gått ett tag nu sedan den siste flyttade hemifrån och jag har väl slutat att tycka att jag låser någon ute när jag låser ytterdörren på kvällen.
Men de är alla i mina tankar - varje dag!
På jobbet har det varit en verklig rivstart och jag är ganska urlakad när jag kommer hem.
Men sååå glad över att få arbeta med alla dessa underbara människor som ger av sin tid och sin ork för att lysa upp en annan människas liv, eller vara en praktiskt stöd på läkarbesöket.
Några nya frivilliga har hört av sig - och jag jublar.
Vi behöver många många nya för att klara av att hjälpa alla dem som står i väntepärmen.
Jag gråter nästan när jag bläddrar där och ser att vi har ingen till den och ingen till den.
Behoven är så jättestora.
Vi behöver alla varandra.
Men vissa av oss som drabbats av sjukdom eller bara hög ålder som gjort att man har svårt att ta sig ut har så skriande behov.
Och jag vill inget hellre än att alla ska få besök, stöd och sällskap.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |||
8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | |||
15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | |||
22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | |||
29 | 30 | 31 | |||||||
|