Direktlänk till inlägg 17 september 2013
Att se andra som individer med sina egna berättelser om livet innebär att vi är som öar för varandra.
Att vi aldrig riktigt möts.
Du känner inte till andras berättelse och deras inre värld är till största del dold för dig, även om de står dig nära.
Vanligtvis försöker vi ersätta avsaknaden av information om andra människor genom generaliseringar baserade på erfarenhet och bedömningar av vad vi observerar.
Du gissar deras intentioner när de gör något, du skapar en bild av deras personlighet utifrån deras tidigare beteende, du använder mer eller mindre välgrundade fördomar för att gissa hur någon är.
Men - i själva verket är det omöjligt att överbrygga utrymmet mellan våra öar.
Det går inte att helt lära känna någon annans livsberättelse.
Inte utan personens medhjälp.
Anta att du inte kan känna till deras berättelse och leta istället efter anledningar att bli nyfiken på den.
Det är bättre att vi ställer frågor än att vi gissar
Närma dig andra med nyfikenhet - människor och deras historier är superintressanta!
När vi frågar människor om dem själva känner de att vi bryr oss - att de är intressanta.
Och alla vill vi bli ombrydda och vara intressanta.
Vi är ofta lite rädda för att ställa frågor till varandra - men den rädslan ska vi slänga överbord.
Om vi vill lära känna varandra....
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | |||||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | |||
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | |||
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | |||
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | |||
30 | |||||||||
|