Direktlänk till inlägg 23 april 2014
Att baravara….
Inget planerat, ingenting inbokat….inga måsten…ingen teve, inget internet, inga plikter……bara finnas till och vara jag…
Det fantastiska är….. när man låter bara-vara-känslan ta över…då händer det liksom riktigt stora saker ….
Saker som man kanske inte skulle lägga märke till annars….dofterna...av blommor, av mossa, av trä...
Doften av en liten smutsig barnhand....ljuset som speglas.... tankarna som kommer och går....
minnena som lockar fram leendet,,,,känslan av vemod i skymningen....
Allt detta är något vi behöver för att få alla andra saker som är måsten - på plats i livet.
Jag unnar mig ofta en sån stund....just när jag kommer hem från jobbet- sorgsen över den nöd och ensamhet jag mött hos så många- att gå ut en stund och titta på himlen.
Antingen den är blå och solen värmer- eller den är grå med hotande skyar....
så känner jag hur något läker därinne....
Min baravara-stund ger mig kraft att finnas imorgon igen - för den som behöver.
Nu har vintern kommit till Norrköping. Det var ett par tre år sedan vår stad vart klädd i vitt! Moses älskar det! Men jag är begränsat förtjust! Den enorma vitheten bländar mina få procent av syn så det blir tufft att vara ute. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|