Få se om det blir en lika regnig dag idag som de två föregående dagarna.

Så här dags på morgonen är det för mörkt för att se vad som väntas,men SMHI lovar regn

Matteus har i alla fall namnsdag idag, eftersom det är den 21 september.

Gratulerar dig som bär det anrika namnet  - och förstås - DIG som har födelsedag idag!
Önskar bemärkelsedagsbarnen en sär skild dag - en dag att minnas!

* Matteus är en latinskt variant av det grekiska namnet Matthaios. Ytterst kommer det från hebreiskan, "Matay" eller "Matanyahu". Betydelsen är "Herrens gåva." En av de fyra evangelisterna hette Matteus.

1 238 män och 2 kvinnor bär namnet Matteus.

Det är så tomt... 

sa hon... 

........den gamla kvinnan 

när man märker 

att man inte längre 
behövs 



när drömmarna dör 

blöder mitt hjärta 

som en skugga 
av den jag var 

sitter jag här 

ensam 

förr var jag stark 

men nu är jag svag 

det känns 
som om tiden har stannat. 

Som en grå skugga 
sitter jag här 

hopkrupen i mörkret 

i denna min gråkalla 
levnadshöst.... 


och ingen anar 
och ingen ser 

att ett skimrande minne 
bor i mitt bröst 

av de ljuvliga år 

som försvann ....

Kaela

Vi satt några kvinnor runt bordet.

Alla var vi i vår bästa ålder.

För vår bästa ålder är alltid just nu - eller hur?

Nåja- vi hade i varje fall alla passerat livets middagshöjd...50-årsdagen.

En av kvinnorna utbrister plötsligt:  "I morse när jag såg mig i spegeln såg jag plötsligt två nya rynkor.....

inte kul alls.

Någon log igenkännande...någon annan sa: Rynkorna - de är ju livets eget signum i vårt ansikte - som visat att vi levt och samlat erfarenheter"

Jag tyckte det var så vackert sagt - och mer än det.

Det är ju sant.

Men så svårt att se i alla lägen.

Särskilt då det gäller en själv.

Och särskilt i ett samhälle som ständigt och överallt sjunger ungdomens lov.

Men vi är många - och vi ska visa att det är stort och fint att bli äldre.
Att rynkor kanske förvandlar ett vackert ansikte till ett med karaktär - men det är inte så dumt.

Tänk om vi kunde få känna att vår mognad och våra erfarenheter 'r dyrbara-

Att det frågades efter dem.

Vi vet ju att vi bär på en stor kunskap

Nej det är sannerligen inte lätt att få lov att mogna i fred i ett samhälle som inte sätter något större värde på rynkor och de livserfarenheter som de vittnar om.

Med åldern har man samlat på sig erfarenheter, sina egna och andras, och detta blir en allt rikare källa att ösa ur när egenskaper och karaktärsdrag hos en komplex människa ska gestaltas.

Därför tar det lång tid för de flesta av oss att bli riktigt bra, lär skådespelerskan Mona Maln ha sagt vid något tillfälle.

Tänk om vi kunde se det så istället.

Vi är på väg att bli riktigt bra.

Istället för att se på de olika tecken på att födelsedagstårtans ljus ökar i antal för varje födelsedag.

Släppa rädslan för att bli exkluderade - utanför det verkliga livet.
För vad är egentligen det verkliga livet.

Det är ju först när rynkorna börjar komma ....och blir allt flera som vi har erfarenheter nog att ta tillvara det liv vi fått.

Livets mest magnifika efterrätt är ändå att få se hur det går för barnen, och barnbarnen.

Vara den visa och kloka i familjen.

Den älsta generationen - den som utgör skydd och kunskap för de yngre.

Jag vill njuta var sekund av festen "Livet"

Ända tills hovmästarn helt enkelt släcker ljuset och står där och skramlar med nycklarna.

Denna dag - ja just idag -  är ännu ett härligt svar från livet på din längtan efter mer!

Den nya dagen som är gåvan till dig, och en gåva som fråntagits andra människor.

Kanske många som var betydligt yngre än dig men som av olika anledningar inte fick uppleva denna nya dag, inte fick möjligheter att realisera sina drömmar, inte uttrycka sin kärlek, inte möjlighet att uttrycka det vackra ordet "förlåt" till den person i deras närhet eller längre ifrån som längtade efter att höra just det ordet från den personen ...

Men du och jag är här!

Åtminstone just i detta ögonblick

Väl använd kommer denna skärva av tid ge dig en känsla av mål och mening.

Samtalet med en vän, blicken du fick av någon som visade på kontakt och förståelse - boken du läste, uppgiften du klarade av - barnet du tröstade ... stunder av möjligheter stunder av här- och närvaro.

Att du denna dag är på plats med alla dina sinnen, all din uppmärksamhet  i tacksamhet mot  livet som ger dig ännu en dag -  det ångrar du aldrig........

Lite kylig och murrig morgon idag den 20 september när Elise och Lisa har namnsdag!

Gratulerar er som bär något av de namnen så gott och likaså gratulerar jag DIG som har födelsedag idag med värme!

Önskar er en fin firardag!

*  Elise är ett kvinnonamn med fransk ursprung, en kortform av  Elisabeth. 

med betydelsen 'Gud är fullkomlighet'.
1761 finns den första anteckningen om att namnet fanns i Sverige.
12 754 kvinnor och 3 män bär namnet i vårt land.

* Lisa eller Liza är en svensk kortform av det ursprungligen hebreiska namnet Elisabet (Elizabeth) som betyder "Gud är fullkomlighet". 

Första gången man har bevis för att namnet fanns i Sverige var 1558.

32 151 kvinor och 2 män bär namnet i Sverige

 



Ingen stund är såsom denna,
kvällens sista tysta timma.
Inga sorger längre bränna,
inga stämmor mera stimma.

Tag då nu i dina händer
denna dagen som förflutit.
Visst jag vet: i gott du vänder
vad jag hållit eller brutit.

Ont jag tänker, ont jag handlar,
men du läker allt och renar.
Mina dagar du förvandlar
så från grus till ädla stenar.

Du får lyfta, du får bära, j
ag kan bara allting lämna.
Tag mig, led mig, var mig nära!
Ske mig vad du sen må ämna!
Karin Boye

Jag har sett det första fågelsträcket för i år dra sig mot söder...

Jag har sett dem.
Jag har hört dem.

Deras vemodiga avskedssång

Det är dags nu.

Vad hjälper solsken, och en och annan person som ännu går i shorts mot att det känns i luften att hösten redan är här.

Mot att löven börjat falla och äpplena ligger och lyser i gräset.

Ett av höstens färggranna ankomstsignaler.

Jag är här nu....dra jackan tätare om dig

Frosten och de iskalla vindarna väntar runt knuten

Och  klockan tickar mot höst - obönhörligen.

Vad hjälper det att rönnens gyllenröda bär glöder som rubiner i solen som försöker inbilla mig att det nog är en liten bit sommar kvar.

När jag vet att snart är bladen borta, bara ett och annat halvruttet bär för svultna fåglar på de snötyngda grenarna.

Vad hjälper det att jag ännu kan gå i mina lätta sommarskor när jag vet att det om några veckor kommer att krävas kängor med tjocka sulor så jag inte halkar på isen som lurar under snön.
Vad hjälper det....

Nej - vi får nog lov att följa med...in i hösten...mot vinter och is.

Och börja längta till våren igen....för det gör vi ju!

Så snart sista sommarvinden dragit söderut så börjar vi sträcka oss mot våren som kommer - som alltid kommer.

Och som aldrig skulle vara densamma underbara upplevelse om vi inte vandrat genom vinterlandet för att komma dit.