L  

Jag har alltid sett det som att livskunskap är något man får av att leva,

Och plocka upp vishetskorn från dem man möter under vägen.
Dra ut ur våra egna erfarnheter de insikter som ligger gömda i dem

Men i denna tid när vi tror allt är kunskap startar man ämnet i skolorna och dessutom kan man gå på kurs för att lära sig.

Livskunskap handlar om vishet - och vishet och kunskap är inte alls samma sak.

Livskunskap kan nog inte läsas in - bara levas in - det är min övertygelse.,

Vishet förvärvar man genom sin strävan att förstå, att delta med allt levande,  i innerlighet, ödmjukhet och önskan att ttt lätta andras bördor.

Visserligen måste man förvärva vetskap om tillvarons och livets olika fakta.
Men utöver det behöver man ha förståelse, och den får man endast genom att leva livet.

Jag vill inte såga dem som tror på Livskunskap som ett ämne vi kan lära....jag vill bara få oss att tänka lite djupare.

Vi kan lära barnet en värdegrund - och om rätt och fel....men livskunskapen måste åren framöver ge dem!

Bilden lånad av googles. Kvinnan  bilden firar sin nittioårsdag

Idag satt jag åter på jobbet i ett samtal med en kvinna - i mina ögon en fräsch och vacker kvinna i sina bästa år.

Om hon inte sett så ledsen ut!

 Hon berättade att hon kände sig helt värdelös.

Genomskinlig.

Hon hade fyllt sextiofem år och blivit pensionär.

Jag blir så ledsen och så arg över hur vårt samhälle får människor sextio plus och mer att känna sig, värdelösa, fula, inte unga och lovande och därmed ingenting värda.

Det ger ett stort mänskligt lidande.

Och det bestjäl samhället och dess invånarer på en massa erfarenhet och insikter.

Denna kvinna upplevde också som att hon inte längre var familjens självklara centrum på det sätt hon varit vid alla tidigare familjesammankomster utan att de yngre mera pliktskyldigt talade med henne en liten stund för att sedan göra henne genomskinlig och utanför genom att återgå till varandra.

Som du märker satte detta möte igång en hel del tankar hos mig.

Måste vi vara evigt unga för att räknas?

Är inte våra rynkor bevis på att vi gått en lite längre väg och lärt oss mera?

Hemligheten med evig ungdom gäckar oss ju men vi klarar oss ett tag till med antirynkkrämer, skönhetsoperationer, hårfärgning, vitaminer och föryngringskurer.
I vår ungdomsfixerade kultur åldras vi med rädsla, inte med behag, och vi förknippar framtiden alltför lätt med en obeghaglig tid i dödens väntrum.

Jag efterlyser det glada åldrandet
Där vi inte skäms för åren vi gått på jorden utan tvärtom är stolta över dem!
Vi har allanledning att vara det!

Tänk bara vad vi klarat!

Kanske blir du förvånad att läsa att vi blir bara lyckligare med åren.

Nöjdast med livet är de som är äldre än 60 år medan de mellan 20-29 år är minst lyckliga.

Det visar rapporten Älska att åldras, som baseras på Pfizers Sifoundersökning om attityder kring att åldras.'Sjölv blev jag lite förvånad - men mest av allt glad.

Detta är de bästa ljuva åren!

Det måste vi hålla fast!

Nu önskar jag DIG en riktigt god natt när du bestämmer dig för att det är dags för möte med John Blund.

Själv är jag redan nu väldigt trött.

Så jag sover säkert snart!

Här kommer kvällens citat:

"Ålder är inget man är utan något man har. Och när man vet att man ÄR, då spelar det ingen roll vad man HAR."

Bertil Lundin

Det är fortfarande skymning utanför fönstret fastän klockan går mot 22.00

Mörkt blå skymning som nästan känns magisk.
Gick jag ut och fotograferade nu skulle bilderna få en nästan lysande blå ton.

Som om skymningen färgat av sig.

Skymningen - stunden före . innan det är natt på riktigt.

Tidpunkten precis innan något tar slut  - skymningen som långsamt slukas av mörkret.

Som liten bodde jag i ett hus med kakelugnar och vedspis.

Många kvällar samlade far oss barn runt en av kakelugnarna och berättade sagor.

Men när lågorna blev mindre sa han....nu är vi tysta....nu kurar vi skymning....

Det har aldrig funnits någon kakelugn i mitt vuxna liv.

Men en sån varm kväll som ikväll vill jag sätta mig på balkongen och "kura skymning".

När det blir alldeles mörkt går jag in, borstar tänderna och kryper i säng.

Därför passar jag på att önska DIG en god natt nu - innan jag går ut....

Här kommer kvällens citat:

"På tysta ställen finns förnuft i överflöd"
Adlai E Stevenson

Ju längre jag lever, ju mer jag upplever av kärleken, ju mer förstår jag att jag vet så ytterst lite om den.

Så inser jag.... Jag kan aldrig förstå den.

Jag kan leva i den, leva ut den...ta emot den....men jag kan aldrig förstå den........

Kärleken går sina egna vägar som inte alltid ser ut som jag tänkte - eller som du tänkte.

Kärlek är inte bara en känsla utan så oändligt mycket mera.

Kärlek är att utan att tveka kasta sig ut på djupt vatten utan flytväst -  att ta en risk när man inte vet vad som väntar.

Kärlek rör om, förvirrar, gör dig lycklig, gör dig förkrossad.....

Den kan vara svår att leva med - men är helt omöjlig att leva utan....

Du kan inte köpa eller sälja den.
Det man kan köpa - eller sälja - är inte kärlek.

Trots att det är ont om äkta kärlek kan du hitta den överallt.
Kärleken är skör som en kinesisk porslinsdocka-

men samtidigt starkare än den mest genialt byggda bro.

Kärleken är det enda som kan förvandla våra hjärtan
och våra hjärtan kan förändra världen.........

Måndagmorgon har grytt- ännu så länge en aning grå - men enligt väderleksprofeterna ska vi få strålande sol och varmt idag på min plats på jorden.

Oavsett hur det blir med vädret har vi fått en ny dag att göra det bästa av! Början på en helt ny vecka!

"Det tar emot att ta emot" har någon sagt.
Och det har nog många av oss upplevt!

Det är lättare och betydligt roligare att ge.

Men hur gärna vi än skulle vilja ge någon en ny dag så kan vi det inte.

Dem kan vi bara tacka Gud eller livet, vilket vi föredrar, för.

Första delen av detta ord som är från Bibeln är många av oss bra på - "älska din nästa såsom dig själv". Men många av oss glömmer bort  oss själva och vi lever som om det stod "älska din nästa men strunta i dig själv".

Idag ska vi komma ihåg hela ordet - och börja dagen med att älska oss själva.

När du möter ditt morgontrötta ansikte i spegeln - säg till bilden där att den är vacker-att den är bra på en massa saker (du vet själv vad du är bra på) att den kommer att klara den här dagen med glans.

Sedan kan du gå ut i din måndag - och känna hur energin sjuder i dig!

Och leva ut resten av ordet - älska din nästa.

Ett bra sätt att älska sin nästa - och sig själv är att ge beröm!

Börja med att ge dig själv beröm. När du känner hur glad du faktiskt blir av det så kommer det bli lättare att ge beröm till andra. Det kanske känns konstigt att ge dig själv beröm men det går över efter ett tag. Börja varje dag med att ge dig beröm för en bra sak som du gjort den dagen och efter två veckor väljer du två bra saker att berömma dig för. Så småningom kommer serotoninhalten öka så att du mår bättre.

Låt berömmet till familjemedlemmar och arbetskamrater flöda idag.

Släpp rädslan för att ge beröm och var inte orolig över att personen inte vill ha det.

Om du inte vågar ge ditt beröm direkt till personen så kan du skicka ett mail, lämna en lapp på skrivbordet eller köpa en blomma.Tänk på att ditt beröm kan göra skillnad för en annan människa.

Se det som att du ger någon en vitamininjektion eftersom ditt beröm triggar igång produktionen av serotonin både hos dig själv och den du ger berömmet.

Gör så och du kommer att få en toppendag!

Här kommer morgonens citat:

"Den mest inflytelserika person du kommer att prata med idag är du, så var noga med vad du säger till dig själv.” 

Anders Haglund

Förstår vi varandra vi männskor.

När vi talar samma språk förstår vi varandra förstås.

Éller?

Vi vet ju att ord har olika betydelse för oss.

Varje individ kanske har sin tolkning av ett visst ord-hur blir det då med förståelsen?

Kanske kan jag belysa vad jag menar med en bild av ett äktenskap mellan en man och en kvinna.
Mannen är nöjd, tycker att allt flyter på.
Kvinnan tar ansvar, löser problemen, väntar på att det ska bli bättre.
Hon tycker att hon gör allt vad hon kan för atttala om vad det är hon är missnöjd med, utan att något förändras.

Visst hör han vad hon säger - men har samtidigt sin inre dialog: "Har hustrun kanske ägglossning eller ens . en dålig dag - eller"

Han lyssnar inte till vad hon verkligen säger efter hustruns röst  överröstas av smannens inre dialog med sig själv.

Så tror jag det ofta är när vi samtalar med varandra.
Vi hör inte - för vi försöker fundera på vad anledningen är till vad den endre säger istället för att lyssna - fråga för att få klargjort när vi inte är riktigt säkra på att vi är med.

Mannene i mitt exempel kommer att se ut som ett frågetecken om kvinnan tröttnar och vill bryta upp - och dessutom påstår (enligt honom) att de har pratat om detta problem flera gånger.

Så viktigt att vi lyssnar - inte bara hör!

Dessa tankar kom till efter att jag ofrivilligt lyssnat på två personers samtal från en balkong i närheten av vår,då jag försökte undeläsa en bok.

Nu är det söndagskväll och jag hoppas att DU är nöjd med din helg!

Jag är nöjd med min trots att den varit lågmäld och stillsam, men det var just vad jag behövde.

H'r kommer kvällens citat:

"Hitta roten till det goda och ge den näring"

Christel Tell

På en föreläsning en kväll i veckan hörde jag en hel del som jag har tänkt på sedan dess.

Bland annat sa föreläsaren ungefär så här: Omedvetet handlar vi i enlighet med val eller beslut som vi en gång gjort.

Dessa leder och riktar in oss mot eller bort ifrån något som vi inte längre minns att vi själva bestämt oss för att göra.

Att vi kanske handlar av vana som vi inte vet var den har sina rötter.

Kan det vara så att vi hela tiden gör små beslut som bygger på uppfattningar vi skaffat oss för mycket länge sedan?

Och att vi inte ens vet varför vi tycker som vi gör - och varför våra val ibland blir som de blir?

Intressanta tankar - men svåra att hitta svar på.

Visst vet jag att vi alltför ofta har autopiloten inkopplad och låter det bli som det alltid har varit - och vi tycker som vi alltid har tyckt.

Men styrs vi verkligen så mycket av beslut vi en gång gjorde och då kunde stå för - medan vi kanske inte alls skulle stå för dem idag om vi blevblev klara över hur mycket de styr oss?

Ja jag tror det.

När vi väl har börjat fundera över vad vi själva faktiskt innerst inne egentligen tror på - idag - vad vi tycker är viktigt eller anser som sant-

Då kan vi komma fram till att vi nog behöver göra en ordentlig och grundlig inre storstädning.

Önskar DIG  - med de här funderingarna - en riktigt fin fredagskväll och en god natt när det så småningom blir dags för DIG att sova.

Här kommer kvällens citat:

"Jag höjer min röst – inte så att jag kan skrika – utan så att de som inte har en röst kan bli hörda."
Malala

I Sverige och kanske i hela västvärlden har vi en otrolig åldersdiskriminering.

Av äldre.

Mång aarbetsplatser skulle må väldigt bra av att behålla arbetsvilliga anställda som fyllt 65 år.

Men man tror att äldre inte klarar arbetsuppgiterna.

Det finns inga belägg för det säger Clary Krekula vid Karlstads universitet som  har forskat på området. Enligt henne finns det inga som helst bevis för att vi människor börjar prestera sämre då vi fyllt 65.

Vi förändras kanske med ökande ålder - syn och hörsel kanske sviker - men det kompenserar och löser de som drabbas oftast alldeles utmärkt enligt Clary.

Yngre kan också känna sig diskriminerade på grund av sin ålder.

Vi upphöjer gärna det unga i alla sammanhang.

 Jag skulle kunna tänka mig att diskrimering av människor på grund av deras ålder - för ung eller för gammal - ytterst har sin rot att vi  så åldersfixerade.

Just därför var det så underbart roligt att idag ha ett uppföljningsamtal med en 25 årig tjej som förmedlades med en kvinna på 80 år för några månader sedan.
Hon var full av superlativer när hon skulle beskriva deras gemenskap och vad de betyder för varandra.

Underbart att höra tyckte jag.

Ikväll ska jag ta det riktigt lugnt efter ännu en lite för lång arbetsdag.

Jag önskar DIG en skön onsdagskväll och en god natt

Här kommer kvällens citat:

"Äldre människor är som museer: det kommer inte an på fasaden utan på de skatter som finns inuti."

Okänd tänkare