Ära vare Gud i höjden
och frid på jorden
bland människor
tillvilka Han har behag

Gamla ord - snart 2000 år
men evigt nya
med tröst
till sorgsna sinnen

Prästen läser det budskap
han läst så många gånger förr
läser - och talar om
ett nyfött barn....

Och jag har skådat en stjärna förunderligt klar
under pngestens hetaste kamp
den lyst öpver över öde hed
genom storm och mörker
den lyst fram till idag

Men nu är vi så uppysta
så vi behöver inte stjärnan
som våra fäder satte sin tro till.

Av slentrian
eller kanske av en outsagd längtan
plockar vi fram krubban
bäddar med konstgjort gräs
åt Konungarnas Konung
som ligger där med ett stelnat dockansikte.
Bredvid hans krubba sätter vi en knäböjande Maria
klädd i blå fläckfri mantel
efter att just ha fött barn
och en ståtlig Josef.....
herdarna står i samma ställning
år efter år
och en av de vise männen har blivit naggad i kanten
kanske har han tappats någon jul.....

Men här finns inte svaret
detta är ju saker gjorda av människohänder
kanske framspottade i tät följd
ur en maskin....

Juldagsmorgonen har glimmat
men vi var så trötta
vi hade ätit så mycket
och julaftonskvällens sista TV-film
gjorde kvällen sen.....
vi minns knappast varför vi är hemma från jobbet
vet bara att det är skönt att få vila...

Låt oss vandra tillbaka till undret i betlehem
ta våra små vid handen
och berätta för dem
om morgonen
då Jesusbarnet låg....
Låt oss berätta om denna största gåva
så att vi får dem att glööma jättenallen
och TV-spelet

Hur ska det bli frid på jorden
då vi svär över att julklappströjan var så dyr
och att spriten är slut

Låt oss gå förbi alla kommersiella jular
till friden
vid fridsfurstens krubba

då blir det jul
i hjärta och hem

Om detta ber jag:

att kunna lyssna
inte bara höra

att se istället för
att stirra mig blind

att vara närvarande
i varje ögonblick

att våga omfamnas
av förändringen

att glömma kontrollen

och våga följa
impulsen

ha tillit

till de processer
livet möter med

Kaela

Som i förväntan
ligger markerna
bundna av vinterkyla

med en
vårsång
darrande
under sitt vita täcke

den som vandrar
i skymningen
kan höra dess toner...

Kaela

I mörkret finns en öppning

mot morgon och ljus


ur vår frusna längtan

spirar nya vårar


oändligheten bor i

den tid som är idag


där sången tiger stum

föds nya toner........


Kaela

I krigets land
leker barnen
andra lekar

Där tappar dockan
huvudet
och nallen slits
i bitar

kurragömmaleken går
ut och in i
skyttegravar

---då faller bomben
som för barnen
in i den eviga natten

Allt som sker omkring dig
är en reflektion
av någonting
som vill bli synliggjort
i ditt innersta.

Varje känsla
som du upplever
är en spegling
av en obearbetad händelse
som kapslats in inuti dig.

En gråt
som aldrig burit tårar

Ett skratt
som tystades

Så tacka din ovän
för den ilska
han väcker i dig

Se på din känsla
och tillåt den!
känn den!

Den kommer till dig
för att du ska känna den
inte för att du
ska förtränga den.

Så möt din ilska
med full uppmärksamhet

Sök händelserna
bakom dess uppkomst.

När du slutligen
fullt ut
vågar vara i din känsla
väcker du liv
inte bara i dig själv
utan i allt
omkring dig

Och när du nått kärnan
av ditt innersta

när du skalat av dig
alla de lögner
du gjorde till din sanning


då kommer dörrarna
att öppna sig
och din kärlek
skapa kärlek

och åter kärlek

Kaela

Inte vill jag göra om vandringen

det räcker så bra att gå
en gång genom
livet

men om jag verkligen inser

att jag aldrig mera
kommer till
idag

och att imorgon
kanske gryr
utan mig

skulle jag
lyfta blicken
från futtigheterna

idag

och verkligen

se dig....................

När vi inte vågar
se sanningen

klär vi den i annan dräkt

när
kärleken är för ömtålig
att nämnas vid namn
säger vi relationer


det närmaste
ordet älska vi kommer

är när vi säger
att
älska med

vi skiljer oss inte
vi separerar

som barn hörde jag det ordet
om processen
som skiljde
grädden från mjölken


Livrädd för själva livet
talar man om sin depression

och den
jag älskade
är inte död


den har gått bort....