Märklig är den tid som omger oss
ytligheten frodas
och det som en gång
gjorde oss till människor
får mindre och mindre utrymme

....men för allt i världen
visa aldrig ditt rätta ansikte
det vill ingen se

du förväntas ha
....ett intressant arbete
.............en stärkande fritid

så när du går hemifrån
..................se till att masken sluter tätt

så ingen anar dina ensamma kvällar
nattångesten som gör dina kinder bleka

lura och skyla över

..........ge människor det de vill ha

ska du vara lyckad
och avundsvärd
se till att få liten minisemester

mellan Thailandsresan och
fjällsemestern
så du kan bli kafferastens centrum

brunbränd och leende...

vilken tur

att det finns solbränna på tub

på apoteket

Kaela

Till slut
en dag
visste jag

var vägen gick

tog ett
steg
och ett till

trots alla
avrådande röster

och välvilliga

förståsigpåare

När jag
slöt dövörat till

började
stjärnorna
lysa genom molnen

...........

då hörde jag
en ny
röst
som jag

kände igen

...............................min egen

Kaela

Om Din kärlek kunde mätas
i vattendroppar
skulle inte ens jordens alla
hav
kunna rymma dem....

jag är omsvept av Din kärlek
den fyller
varje rum
i mitt hjärta och i mina sinnen

Du har lärt mig
att när
kärleken får lysa mina steg
hittar jag alltid hem

när jag använder den
kärlek
Du slösar på mig
i varje möte

då växer den

Kaela

Förundran

är ett ögonblicks
svindel

av klarhet

en kort
sekund
ser vi

sammanhangen

och vet
alla svaren

Kaela

Jag sitter här i min ensamhet och låter mörkret omsluta mig

Jag andas ut min rädsla
Det är skönt att vara Dig nära en stund
Att få vara Ditt lilla barn.

En tår rinner sakta

när jag känner hur Du vaggar min trötta själ.

Jag tar ett djupt andetag och andas in den Din Ande
andas ut all oro och sorg

Jag andas in Din heliga kärlek
andas ut sorg och frågor

Jag andas in Ditt Ljus och Din Frid

andas ut alla mina orostankar

Jag andas in Din oändliga nåd

andas ut all min rädsla

Jag blir stilla ännu en stund

och vilar i Dig

I mitt hjärta bildas toner

och på mina läppar bor en sång

Kaela

Nyss gick ett regn

förbi

lämnade

en droppe

av
genomskinlig

tid

i min hand

Kaela

Det regnar färger
vid höstens väg

skogsgröna stenar viskar
om
skördeglädje

och jag hör vindarna tala
med träden

fåglarna
tystnar

luften genomströmmas
av vila och ro

Kaela

Kom

.......

med ögonen mjuka

av stjärneljus

barnen sover

och gungorna i parken

är tomma

låt oss flyga

som vi gjorde en gång

låta fötterna nudda himlen

kasta oss mot horisonten

precis som barn

och jag ska rita vingar

med frusna fingrar

på din rygg

och du på min

när flyttfåglarna drar förbi

över våra huvuden.......
Kaela