Inlägg publicerade under kategorin Andras dikter

Av Kaela - 18 augusti 2014 05:57

 


Låt den del av din verklighet
bli synlig,
som du gömmer för insyn,
som du tror
är tryggheten i ditt liv.


Öppna dina knutna händer,
befrukta jorden
med frön av ditt liv.


Vänta tomhänt
att sommaren skall komma,
betrakta din trädgård,
och bjud in
alla kringströvande människor.

Byt verkligheter med varandra;
skydda inte ditt jag,
så att du glömmer dig själv
och blir glömd av alla andra.

- Siv Arb

Av Kaela - 17 augusti 2014 07:05

 



Barn är ett folk och de bor i ett främmande land,
detta land är ett regn och en pöl.
Över den pölen går pojkarnas båtar ibland
och de glider så fint utan köl.
Där går en flicka, som samlar på stenar,
hon har en miljon.
Kungen av Träd sitter stilla bland grenar
i Trädkungens tron.

Där går en pojke som skrattar åt snö.
Där går en flicka som gjorde en ö,
av femton kuddar.
Där går en pojke och allting blir glass
som han snuddar.
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land,
detta land är en äng och en vind.
Där finner kanske en pojke ett nytt Samarkand
och far bort på en svängande grind.
Där går en flicka som sjunger om kottar.
Själv äger hon två.

Där vid ett plank står en pojke och klottrar
att jorden är blå.
Där går en pojke som blev indian.
Där, där går kungen av Skugga runt stan
och skuggar bovar.
Där fann en flicka en festlig grimas
som hon provar.
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land,
detta land är en gård och ett skjul.
Där sker det farliga tågöverfallet ibland
vackra kvällar när månen är gul.

Där går en pojke och gissar på bilar,
själv vinner han jämt.
Fåglarnas sånger i olika stilar
blir magiska skämt.
Där blir en värdelös sak till en skatt.
Där, där blir sängar till fartyg en natt
och går till månen.
Där finns det riken som ingen av oss
tar ifrån dem.
Alla är barn och de tillhör det gåtfulla folket.


Beppe Wolgers

Av Kaela - 16 augusti 2014 08:32

 




Det är dom oskyldigaste

och enklaste sakerna

jag kanske längtar till mest

-  du.


Till den lättaste av kyssar,

som i förbifarten eller

att bara se varandra på håll.

Att skala potatis tillsammas

eller hastigt ta en drink före middan.

Att slå in en present till barnen,

att säga något om maten.

Eller den häftiga diskussionen

framför några exotiska frukter

i snabbköpet!

Och att bära hem kassarna

som skär in i händerna.
Till allt detta

som vore omöjligt

att uppleva så starkt

om vi inte stod varandra

mycket nära.


 Urban Torhamn

Av Kaela - 13 augusti 2014 05:49

 


Nu blandar månen sitt sken i parken

med brokigt målade lyktors sken

och var kontur tecknas klar på marken,

var sten, var krona, var spenslig gren.

och hela stan myllrar kring i parken,

det smäktar älskog bland träd och buskar,

det smäktar älskog i lönnallén,

det är så trolskt i augusti månsken,

det är så mystiskt i månens sken.

 Gustav Fröding

Av Kaela - 12 augusti 2014 05:43


 



Ta av dej dina skor

skor är till för dom hårda
för framstegarna
 
Ta av dej och gå ut under himlen
släpp dina förbehåll och lägg dem bakom dej
din verklighet har för små skor
den skyddar dej mot hemligheterna
 
Ylva Eggehorn

Av Kaela - 11 augusti 2014 05:34

 



En skrapad sanning, en sliten blick...
Några ord i en trasig sanning.
En blick, ren av ärlighet...
Ett andetag fyllt av ironi.
Ditt val, någon annans kamp...
Din vilja, någon annans förlust...

En öppnad butelj i din darriga hand.
En fläck på duken.
En sliten blick, ren av ärlighet,
men ändå en trasig sanning -
och ett andetag fyllt av ironi.
Ditt val, någon annans kamp...
Din vilja, någon annans förlust...

En stilla tanke i ditt huvud.
En svart erfarenhet i ditt sinne...
Rädslan som inom dig växer och gör ont.
En sliten blick,
en öppnad butelj i din darriga hand.
Ett hån tar emot dig...fångar dig...
Ditt val, någon annans kamp...
Din vilja, någon annans förlust...

Ensamheten fräter de djupaste hål,
inom dig...
Sanningen jaar dig i det tysta...
Makten har blivit betydelselös...
En sliten blick,
ett hån fångar dig.
Ditt val, någon annans kamp...
Din vilja, någon annans förlust...


Annika C. Amnemo

Av Kaela - 10 augusti 2014 10:00


 





Tät som en skorstensskog mot himlen strävar
med bruna kolbar strandens kaveldun.
En fallskärmshoppare i rymden svävar
för julivinden som ett maskrosfjun.

Rågåkern fläktar sig i hettan, gäspar
som en blondin och vräker sig bakut.
En eka kluckar bort, och säven läspar
att denna sommar aldrig skall ta slut.

Helmer Grundström

Presentation

Fråga mig

144 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Ovido - Quiz & Flashcards