Senaste inläggen

Av Kaela - Torsdag 23 okt 09:45

    



”Var inte rädd för att använda de talanger du har, för tänk så tysta skogarna skulle vara om inga fåglar sjöng förutom de som sjöng bäst.”


Henry Van Dyke

Av Kaela - Torsdag 23 okt 08:15

 


Igår var vi på en av våra handelscentrum och delade ut information om att vi finns.

Med en skral budget har vi inte råd att annonsera - vi får bjuda på oss själva istället.

Tre timmar igår möättes besökarna på gallerian av fina härliga frivilliga i alla åldrar som berättade om Frivilligcentralen.

Och - som sagt - vem kan motstå denna leende tjej som verkligen bjuder på sig själv när hon erbjuder en folder.


Vår hemsida är under ny uppbyggnad - men du kan "tjuvkika"


Av Kaela - Torsdag 23 okt 06:15

 



När jag har talat med människor som drabbats av svår och lång sjukdom eller funktionshinder säger många att vännerna försvinner.

Det blir så tyst och tomt!

Kan det bero på att man inte längre kan vara lika aktiv som innan eller vad

Det är ju då man bäst behöver vänner för att kunna fortsätta ett meningsfullt liv.

Kan det vara så att vännerna till den som blivit sjuk upplever att personen ifråga inte är så kul längre.


När era vänner/arbetskamrater blir drabbade av ett funktionshinder/långvarig sjukdom så se till att dessa inte blir bortglömmda se till att de även fast de kanske inte fungerar på samma sätt längre får vara med i gemenskapen som innan de drabbades

Din vän är samma människa inuti fast kroppen skadats.

Tänk på att det nästa gång kan vara ni själva som blir drabbade och bortglömda  - det kan ta en sekund för livet att ändra inriktning.

Av Kaela - Torsdag 23 okt 05:45

 



Allt som är vänligt ment,
kommer för sent,  
målas med guld på kransars band,  
lägges som blomma i kallnad hand.  
Men huggen och stygnen  
under de gråa vardagsdygnen,  
de träffade djupt i det levande hull,  
som nu skall bli mull.


Vi smussla vår ömhet och ånger  
in i det öra,  
som ej kan höra,  
men hörde vårt hat så många gånger.  

Med godhet vi le  
mot ögon som längre ej se  
och först intill slocknade pannor  
böja vi oss utan bannor.

Måste det vara så?  
Vassa blickar och tänder  
mot bröder och systrar som kring oss gå  
med levande ögon och varma händer?  

Varför skall vårt väsens musik  
lösas och strömma rent  
först när det är för sent,  
brusa som tårar  
blott över bårar,  
bränna som kyssar blott stelnade lik.


Erik Lindorm

Av Kaela - Torsdag 23 okt 05:40

 


Idag är det torsdagen den 23 oktober och Severin och Sören har namnsdag!

 

Jag gratulerar!

Av Kaela - Onsdag 22 okt 06:15


 



Man kan fråga sig om vi behöver alla de gränser vi har satt upp?

Gör så och inte så....så gör man bara inte...så tänker man bara inte...

Självklart behöver vi gränser i olika avseenden.

Så att vi inte gör illa oss, ssjälva eller gör illa någon annan.


Bara det som vi själva gör med oss själva… så mycket, så ofta… så gediget, det vi gör med oss själva.

Begränsar oss!
Utestänger oss från det som är det stora äventyret - livet!

Det där livet som vi drömmer om.


Den värld vi uppfattar oss se bygger på de ramar vi själva tillverkat eller tagit till oss av andra.

Det är kanske svårt att tro att det är vi själva som inte tillåter oss att se mer än det vi mentalt klarar av att tro på.

Det övriga filtrerar vi själva bort!?



Visst är det nödvändigt att hålla sig till vanor och rutiner för att livet skall fungera på ett rationellt sätt.

Det är inte de gränserna eller vanorna jag avser.


Om vi bestämmer oss för att fokusera på  det lilla, så fastnar vi i det lilla och nära perspektivet.

Om vi bara ser till det stora perspektivet så kanske vi missar detaljerna i nuet, där allting pågår.



Vad du väljer att tro på är helt och hållet din sak.

Var och en har sin väg att vandra.


Jag tror att jag vågar säga att jag följer delvis en väg som andra har gått före mig men jag har gjort en egen för mig unik variant av den.

För mig är livet ett äventyr - och jag vill hinna med att se och uppleva det jag möter utan att titta bort för att något inte passar in i min världsbild.

Kanske gör det livet oförutsägbart.

Men så är ju livet.


Vi gör upp planer och vi sätter upp gränser.

Och så kanske vi inte är med längre när det kommer till att planerna ska förverkligas.

Och vi är bara delvis med - om gränserna vi satt upp för oss själva är ett alltför effektivt filter.





Av Kaela - Onsdag 22 okt 05:45

 




 






Stolthet och ära och skam och nesa

lägger du av dig som slitna plagg -

naken gör själen sin tysta resa

in i ett land av kristall och dagg.

_

kuld och försoning och straff och ånger

sluta sin gråtmilda kontradans,

medan förklaringens frihetssånger

tona ur rymder med marmorglans.

_

Klander och lovord och hån och smicker:

dammkorn som snuddat din hud och mun -

allt är försvunnet, när tyst du dricker

vishetens vatten ur livets brunn.


Anna Greta Wide

 

Av Kaela - Onsdag 22 okt 05:39

 



Idag är det onsdagen 22 oktober och Marika och Marita har namnsdag!


Jag gratulerar!

Presentation

Fråga mig

111 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2014
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Kaela med Blogkeen
Följ Kaela med Bloglovin'

Gästbok

Översätt bloggen

Andras bloggar

Läsvärda bloggar


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se